Hur vi arbetar med behandling och stödinsatser
Ericastiftelsen arbetar med olika former av stöd och behandling för barn, unga, föräldrar och andra närstående. Hjälpen börjar alltid med att vi försöker förstå barnets eller den ungas svårigheter och situation som helhet. Sedan bedömer vi hur vi bäst kan försöka hjälpa. Det betyder att insatsen kan vara kort och ha ett särskilt fokus eller längre och mer utforskande.
Barn får ofta hjälp tillsammans med sina föräldrar eller andra omsorgspersoner medan ungdomar oftare kommer själva. Ibland är det föräldrar eller andra vuxna som behöver mest hjälp.
Att försöka förstå barnets eller den ungas syn på problemen och förslag på lösningar är ständigt i fokus för oss. Det är inte alltid ord som är det enda eller bästa sättet att kommunicera om svåra och känsliga teman. Därför använder vi ofta bilder, lek och annat skapande som sätt att kommunicera i tillägg till att prata.
Behandlarna på Ericastiftelsen har lång och bred erfarenhet från barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst, Barnahus, elevhälsa och habilitering samt vuxenpsykiatri och pedagogiska verksamheter. Sammantaget innebär det att vi har gedigen kunskap att möta, bedöma, förstå och behandla komplexa tillstånd och problem. Neuropsykiatriska- och andra funktionsvariationer, självmord, inlärningssvårigheter, trauma och psykosocial utsatthet liksom HBTQ-relaterade frågor är exempel på områden vi är vana att arbeta med.
Vi samverkar alltid med barnets och den unges familj, närstående och förskola/skola samt med socialtjänst och rättsväsende och andra aktörer när det är aktuellt.
Vi använder specialiserade metoder som är utvecklade och beforskade för olika typer av problem eller åldrar:
- Child – Parent Psychotherapy (CPP) för barn i åldern 0 – 6 år som utsatts för svåra påfrestningar och trauma, till exempel våld, sexuella övergrepp, förlust, olyckor, krig och flykt.
- Tidsbegränsad mentaliseringsbaserad psykoterapi (MBT – C) för barn i åldern 5 – 12 år som har problem kopplade till stress och svåra livssituationer av olika slag.
- Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) en metod lämplig från 4 år och uppåt vid tillstånd relaterade till trauma, stress och svåra påfrestningar.
- Dynamic Interpersonal Therapy (DIT) för ungdomar från ca 16 år och uppåt som har svårigheter som hänger samman med relationer.
Om vår psykodynamiska inriktning
Våra insatser är mestadels psykodynamiska. Det betyder att relationer, förståelse för och uttryck av känslor samt insikt om sig själv och andra är centralt. Behandlaren vägleder i ett utforskande där man tillsammans försöker förstå svårigheterna och hitta nya eller bättre sätt att hantera dem, själv eller tillsammans med andra.
Behandlingarna kan också beskrivas som integrativa, eftersom de ofta innehåller arbetssätt som hämtats från olika inriktningar inom psykodynamisk terapi och andra arbetssätt som till exempel familjeterapi eller traumafokuserade metoder. Psykoedukation (kunskap och information), råd och förslag om hur problem kan förstås och hanteras ingår ofta i hjälpen.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) använder vi i mindre utsträckning på Ericastiftelsen. Det är en behandlingsform som förenklat går ut på att träna på att använda nya beteenden och tankar för att minska psykologiska problem. Barn och unga ska alltid erbjudas psykologisk behandling som är effektiv och av god kvalitet. Därför utgår de behandlingar som vi använder från forskning och beprövad erfarenhet. De forskningsbaserade kunskaperna om psykologisk behandling för barn och unga behöver utvecklas. I dagsläget är metoder som bygger på teorier om kognitivt beteende (KBT) mer beforskade än de psykodynamiska (PDT). Det är problematiskt eftersom KBT, även om det i många fall är effektivt inte fungerar för att lösa alla slags problem.
Det behövs ett varierat utbud av metoder, arbetssätt och behandlingar som exempelvis passar för yngre barn, funktionsvarierade samt problem och tillstånd där KBT – metoder inte är framgångsrika.
Barn och unga har också rätt att vara delaktiga i att utforma och välja metod för behandling. Det är också ett skäl till att området behöver utvecklas. På Ericastiftelsen strävar vi efter att bidra till det genom vår forsknings- och metodutvecklingsverksamhet.
Utveckling genom kliniknära forskning
Genom det som kallas ”kliniknära” forskning bidrar vi till att utveckla kunskaperna om framför allt psykodynamiskt inriktad behandling för barn och unga.
Vår forskning bedrivs nära både de som får behandling och de som ger den. På det sättet kan kunskaper utvecklas om hur olika metoder upplevs av och passar för barn och unga samt deras närstående. Vi kan också undersöka hur olika metoder passar i svensk behandlingsverksamhet, stämmer med vår lagstiftning, behandlares utbildning och arbetsvillkor.
Eftersom vi är en liten verksamhet samarbetar vi ofta med forskare vid universitet och högskolor i Sverige och andra länder.
Behandling, utbildning och forskning under samma tak
Ericastiftelsen är en unik verksamhet eftersom vi kombinerar behandlingsverksamhet med utbildning och forskning under ett och samma tak. De behandlingar vi använder lärs ut till andra samtidigt som vi utvärderar och utvecklar metoderna. På så sätt kan den hjälp vi ger hålla hög kvalitet och spridas till fler behandlare så att så många barn och unga som möjligt får bra hjälp.
I Sverige är det få som arbetar med forskning och utveckling på området psykodynamisk psykoterapeutisk behandling för barn och unga. Ericastiftelsens långa tradition på området i kombination med en ständigt pågående utveckling ger oss en nyckelposition i Sverige vad gäller spridning av kunskaper på området. Men, vi nöjer oss inte med det.
Under senare år har vi påbörjat ett intensivt arbete med att ta verksamheten vidare. Det finns ett växande behov och intresse för det område vi verkar inom. Vi vill nå ut bredare med våra kunskaper om barn och unga, psykisk hälsa och psykologiska problem. Vi vill utveckla våra arbetssätt och lära oss metoder som kan komplettera de vi redan har, olika KBT-metoder för behandling och fler specialiserade diagnostiska metoder är exempel på sådant. Vårt mål att fortsätta utvecklas för att fler barn och unga ska få den hjälp de behöver och har rätt till.