En uppväxt fri från våld – Nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn

I ett obevakat ögonblick mitt i semestern när tankarna på jobb nästan upphört och höstens aktiviteter hamnat långt ner på att göra-listan, överraskar regeringen med att visa handlingskraft och vilja att styra upp arbetet med att skydda barn från våld.

Efter den senaste tidens repressiva idéer och förslag om barn i fängelser och andra hårda tag känns det behagligt med en strategi som fokuserar på myndighetssamverkan och strukturutveckling. Att strategin utgår från kunskaper och analyser framtagna av forskare och myndigheter med expertkunskaper känns betryggande.

Att exempelvis Brå, Barnombudsmannen, Länsstyrelserna och Socialstyrelsen får centrala roller i det strategiska arbetet hade kanske kunnat upplevas som trögt eller lite tråkigt men känns nu som en tydlig signal om att ansvariga ministrar Camilla Waltersson Grönvall och Jakob Forssmed tagit till sig kunskaper om var luckor och brister på området finns.

Var finns de yngsta i arbetet mot våld mot barn?

Att strategin strävar mot sedan länge självklara mål som förebyggande insatser, tidig upptäckt av utsatthet samt barns rätt till skydd och stöd kan synas förväntat och kanske inte så innovativt. Samtidigt är det och har alltid varit grundstenarna i arbetet för att skydda barn från våld.

Visst kan man fortfarande ställa sig frågan om hur detta strategiska arbete egentligen ska gå till i praktiken och vad det konkret ska leda till.

Jag hade också gärna sett ett tyngre fokus på de yngsta barnen. Barn i åldern 0–6 år är sannolikt våldsutsatta i högre grad än äldre barn, samtidigt som de är mer sårbara och konsekvenserna av våld mer långsiktigt allvarliga för denna grupp som i mindre utsträckning än äldre barn får tillgång till socialtjänstens och barnpsykiatrins insatser.

Sambandet mellan tidig utsatthet och senare brottslighet

Ett välkommet deluppdrag är emellertid att Socialstyrelsen och Polismyndigheten ska utveckla arbetet med att identifiera våldsutsatthet bland barn i kriminalitet eller som riskerar att dras in i organiserad brottslighet.

Att barn som begår våldshandlingar och brott själva ofta utsatts för våld och försummelse tidigt i barndomen och att konsekvenserna av det inte har uppmärksammats tillräckligt, har Brå pekat på i en uppmärksammad rapport från hösten 2025 (Barn under 15 år som begår allvarliga brott).

Samtidigt förs en diskussion om problemen relaterade till dessa potentiellt traumatiserande och tidiga erfarenheter ska vara prioriterade att fånga upp. Är det inte snarare barnens uppförandestörningar, trotssyndrom, ADHD och andra psykiatriska diagnoser som ligger bakom problembeteendena och som ska åtgärdas?

Min inställning är att vi behöver se helheten och att förmågor som impulskontroll, emotionsreglering, socialt samspel, konsekvensanalys och empati grundläggs och utvecklas i omsorgsrelationer under tidig barndom. Vi behöver alltså både se betydelsen av omsorgsmiljön under de första åren i livet och ha beredskap att möta de barn som redan utvecklat allvarlig destruktivitet med åtgärder som skyddar andra och dem själva.

Vad barnen på vår Våldsmottagning berättar

Att tidig våldsutsatthet och brister i omsorgen lämnar djupa spår stämmer väl med vad de barn och unga som vi möter på vår Våldsmottagning berättar och vad som framkommer i de intervjuer med barn och unga i samhällsvård som Barnombudsmannens och Institutet för mänskliga rättigheter nyligen genomfört och rapporterat.

Stabila, lyhörda och närvarande vuxna har lyst med sin frånvaro. Skydd, omsorg, omtanke, stöd och kärlek har saknats. Det gör något fundamentalt med barns syn på andras och eget värde.

Låt oss hoppas att en nationell strategi kan bidra till att fler barn och unga får uppleva hur en trygg barndom kan kännas och vad den kan innebära.

Läs strategin

Regeringen beslutade om strategin i juli 2026. Du kan läsa En uppväxt fri från våld, Nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn i sin helhet på regeringens webbplats.