Vår historia

Ericastiftelsen grundades 1934 av Hanna Bratt, en pensionerad lärare och rektor som drevs av ett engagemang för att förändra tidens repressiva och auktoritära inställning till barn och barnuppfostran.

Hanna Bratt intresserade sig särskilt för barn som av olika skäl inte kunde tillgodogöra sig den vanliga undervisningen i skolan – barn som uppfattades som obegripliga för omvärlden. Hon fascinerades av de nya tankar och idéer som spreds i västvärlden om att barn har ett inre psykiskt liv och att de påverkas i samspelet med sin omgivning.

Tillsammans med läkaren och psykoanalytikern Gunnar Nycander, samlade Hanna Bratt läkare, pedagoger och socialarbetare för att grunda ett institut som integrerade psykiatri, psykologi och utbildning.

Ericastiftelsen kom snabbt att bli ett dynamiskt centrum för metodutveckling och fortbildning. 1936 startade man även en rådgivningsbyrå i uppfostringsfrågor för föräldrar.

Till en början ställde Hanna Bratt ett rum i sin lägenhet till förfogande och efter hand hyrde man in sig i större lokaler.

Vid några tillfällen blev man uppsagd eftersom de ”bråkiga barnen” störde grannarna. Först 1949 fick Ericastiftelsen möjlighet att köpa fastigheten på Odengatan i Stockholm.

Behandling med leken i centrum

Grunden för behandlingen var att försöka förstå barnets inre liv. För Hanna Bratt var frågan ”varför?” av största intresse: Varför är ett barn trotsigt? Varför stör det i skolan?

Hon besökte Margaret Lowenfields Institute of Child Psychology i London, en av de få klinikerna för barn på den tiden. Där använde man sandlådor för att barnen genom leken skulle gestalta sitt inre liv. Leken kunde, om den togs tillvara, få en läkande kraft.

Under de kommande åren utvecklades användandet av sandlådor till en egen diagnostisk metod, den så kallade Ericametoden.

Namnet Erica kommer från en blomma – klockljungen – Erica tetralix på latin. En liten, härdig växt som lever på karg mark.

Namnet Erica kommer från en blomma – klockljungen – Erica tetralix på latin. En liten, härdig växt som lever på karg mark.