Forskning

Vi bedriver kliniknära forskning med fokus på såväl psykoterapeutisk process som utfall. Vi har forskningssamarbeten med andra högskolor och universitet, både inom Sverige och internationellt.
Arbetet finansieras genom externa fondmedel som söks enskilt eller i samarbete med andra högskolor. Förutom ett antal mindre studier genomförs mer omfattande projekt. För närvarande är vår huvudsakliga forskningsprioritering fokuserad till området traumabehandling för barn (0-6 år).

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Utifrån internationella studier uppskattas att 20% av alla barn och ungdomar någon gång drabbas av psykisk ohälsa i form av emotionella problem eller beteendestörningar. Det är väl känt att över hälften av vuxnas psykiska ohälsa debuterar i barndomen, likaså att ungas problem riskerar att kvarstå och fördjupas utan behandling. 95% av unga internerade lagöverträdare uppfyller kriterierna för någon psykiatrisk diagnos. Det finns således ett stort behov av såväl behandlingsinsatser för barn som forskning inom området.

Det senaste decenniet har antalet barn och unga som söker psykologisk hjälp ökat dramatiskt i Sverige. Ca 10% av dessa får en psykiatrisk diagnos men bara ett fåtal kan efter utredning erbjudas annan insats än föräldrastöd och/eller farmakologisk behandling.

Psykoterapeutisk behandling för barn och unga är idag sällsynt inom barnpsykiatrin. Det tidigare alltför bristfälliga evidensläget kan förmodas ha bidragit till denna oönskade utveckling.

Forskning om barn- och ungdomspsykoterapi

Barn- och ungdomspsykoterapi har varit ett eftersatt forskningsområde såväl i Sverige som internationellt. På senare år har dock antalet studier och forskningsöversikter ökat markant. Vi kan idag med fog hävda att barn- och ungdomspsykoterapi visar god evidens för en rad vanliga psykiatriska tillstånd hos barn och unga (t ex. Kazdin & Weisz, 2003; Carr, 2009; Fonagy et al., 2015).

Även korttidsterapier för barn och ungdomar visar lovande resultat (Abbass et al., 2013; Goodyer et al., 2016). Behovet av kunskapsutveckling inom området barn- och ungdomspsykoterapi är dock fortsatt stort, både vad gäller randomiserade och naturalistiska studier.

Behov, framtida inriktning

I det fortsatta arbetet med att identifiera effektiva terapier för barn och unga med psykisk ohälsa behövs fler välkontrollerade studier (RCT) med större och mer homogena undersökningsgrupperna än många av hittillsvarande studier inom området. Det behövs även fler naturalistiska studier, till exempel i form av multicenterstudier, för att undersöka effektiviteten av barn- och ungdomspsykoterapi i den kliniska vardagen, s.k. ”everyday evidence” (Werbart et al., 2013).

Även processinriktade ansatser behövs för att bidra till nödvändig kunskapsutveckling om verksamma faktorer i behandling av barn och unga. Slutligen behöver patientens egen röst stärkas i terapiforskningen – inte minst de yngre barnens – något som bäst låter sig göras genom metodutveckling av barnanpassade instrument och kvalitativa forskningsansatser.