Forskning

The Child-Parent Psychotherapy Study – traumabehandling för små barn

Ericastiftelsens huvudsakliga forskningsprioritering under de senaste åren är ett pågående doktorandprojekt om trauma- och anknytningsfokuserad psykoterapi för barn 0-6 år, The Child-Parent Psychotherapy (CPP) study. Projektet bedrivs i samverkan med Karlstad universitet, prof. Kjerstin Almqvist, och med ekonomiskt stöd från Gålöstiftelsen, Stiftelsen Clas Groschinskys minnesfond och Timmermansordern. Medverkande forskare från Ericastiftelsen är Anna Norlén, doktorand och Agneta Thorén, PhD, bihandledare. Stiftelsens kliniska medarbetare har bidragit till datainsamlingen.

En kvalitativ delstudie om omsorgsgivarnas perspektiv på att delta i CPP tillsammans med sitt barn inledde projektet (Norlén et al., 2021). Resultaten visade en upplevd positiv utveckling hos barnet, liksom ökad föräldrakompetens. Vidare framhölls ökad förståelse för lek som kommunikation kring svåra emotionella teman och uppskattning av terapeutens stödjande funktion i samspelet mellan barn och omsorgsgivare. Önskan om fler enskilda samtal kring upplevda hinder rörande lagstiftning och skyddsaspekter uttrycktes. Studien gav stöd till fortsatt spridning av CPP i Sverige utan kliniska modifieringar.

Under 2022 genomfördes en kvantitativ delstudie om CPP:s effektivitet. Resultaten visade minskning i posttraumatisk stress och generell psykologisk symtombelastning hos såväl barn som omsorgsgivare. Ökad kontroll i föräldraskapet och minskad känsla av hjälplöshet och rädsla i samspel med barnet rapporterades. Förbättringar i både generella och traumaspecifika symtom visade samband mellan barn och omsorgsgivare. Studien avses att nå publicering under 2023 (Norlén et al., submitted).

Aktuellt planeras för ytterligare en till två kvantitativa delstudier (Norlén et al., work in progress). Dessa avser undersöka hur effekterna av CPP står sig över tid och inbegripa sex-månadersuppföljning. Vidare kommer medierande och modererande faktorer för utfallet att undersökas, såsom omfattning och typ av trauma, antal sessioner och föräldraförmåga.

Hittillsvarande forskningsfynd har senast presenteras på The 12th Nordic Conference on Child Abuse and Neglect (NFBO) i maj 2023, i Reykjavik, Island.

The ERiCA-study – internetbaserad hjälp till deprimerade tonåringar

Ericastiftelsen har under senare år även varit delaktig i den randomiserade och kontrollerade studien EaRly Internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA) vid Stockholms universitet, ledd av prof. Björn Philips, i samarbete med Linköpings universitet, prof. Gerhard Andersson. Medverkande från stiftelsen är Karin Lindqvist, doktorand och huvudförfattare, Agneta Thorén, PhD, medlem i styrgruppen och medförfattare samt Hanna Källebo Neikter, psykolog och medförfattare.

Tonårsdepression är ett vanligt psykiatriskt lidande, som kräver snar och effektiv behandling för att motverka framtida psykisk ohälsa. Behandling via internet kan öka tillgängligheten och sänka tröskeln för ungdomar att söka hjälp. Med fler behandlingar som har stöd i forskning kan utbudet av behandlingsalternativ breddas.

I ERiCA-studien undersöks effekter av en nyutvecklad behandlingsform, internetbaserad psykodynamisk terapi (IPDT) för ungdomar i åldern 15-19 år med depression. Behandlingen varar i 10 veckor och består av självhjälpsmaterial i form av texter, filmer och övningar, samt behandlarstöd i form av chatt och textmeddelanden varje vecka. Patienten uppmuntras att reflektera över vilka underliggande erfarenheter och känslor som bidrar till symtom och negativa relationsmönster.

En av projektets huvudstudier (Lindqvist et al., 2020) visade att IPDT ger betydligt bättre effekter än en internetbaserad stödinsats, avseende både depression, ångest, emotionsreglering och självomsorg. I projektets centrala utfallsstudie, inkluderande 272 tonåringar, jämfördes IPDT med internetbaserad KBT (Mechler et al., 2022). Studien är den första större i sitt slag. Resultaten visade att de båda behandlingarna hade likvärdig och god effekt.

För att närmare undersöka kvalitén i chatsessionernas IPDT-interventioner, skattades dessa blint i 20 terapier med hjälp av kodningsinstrumentet MULTI. Studien visade att terapeuternas interventioner var i linje med behandlingens teoretiska inriktning (PDT). Terapier med bra utfall kännetecknades av högre förekomst av alliansstärkande och affektfokuserade interventioner under terapins första hälft (Wennlund, 2022).

En kvalitativ intervjustudie om ungdomarnas upplevelser av den terapeutiska relationen i denna digitala behandlingsform, visade att många upplevde ett starkt och viktigt band till sin terapeut trots att kontakten skett via chatt och textmeddelanden (Lindqvist et al., 2022). Även prof. Nick Midgley, som ansvarar för utprövning av ERiCA-modellen i England (Midgley et al., 2021), har rapporterat positiva fynd rörande upplevd allians (Leibovich et al., 2022) och metodens effektivitet (Mortimer et al., 2022).

Planering har inletts för att undersöka möjligheterna för en klinisk implementeringsstudie vid Ericastiftelsen där IPDT kan prövas i en naturalistisk, klinisk kontext.

First Experimental Study of Transference Work – In Teenagers (FEST-IT)

Ericastiftelsen är sedan flera år delaktig i det norska forskningsprojektet First Experimental Study of Transference Work – In Teenagers (FEST-IT), där psykodynamisk korttidspsykoterapi för deprimerade ungdomar i åldern 16-18 år undersöks. Medverkande från stiftelsen är Agneta Thorén, PhD och Senior Research Consultant, Nick Midgley i egenskap av medlemmar i internationella forskargruppen och medförfattare till olika delstudier.

Inom forskningen om ungdomspsykoterapi är lite känt om terapeutens känsloreaktioner och dess inverkan på allians och resultat. I en nyligen publicerad studie (Brøsholen et al., 2022) undersöktes de psykometriska egenskaperna hos självskattningsinstrumentet FWC-28, som särskilt utarbetats för att fånga terapeuters känslor gentemot unga patienter. Samband påvisades mellan alla subskalor i FWC-28 och terapeutisk allians. Resultaten visar att FWC-28 är kliniskt relevant och lämpligt för mätning av terapeuters känslor i terapi med unga.

Ytterligare en aktuell studie i FEST-IT-projektet undersökte om personlighetsstörning (PD) utgör en möjlig moderator för effektiviteten i arbetet med deprimerade ungdomar (Korsgaard et al., 2022). 69 unga med depression och PD ingick. Resultaten visade att dessa patienter nådde bättre behandlingsresultat i terapier där de aktivt uppmuntrades att utforska patient-terapeut-relationen här och nu. Studien tyder på att unga med PD är mer hjälpta av ett tydligt så kallat ’överföringsarbete’, än de utan PD. Resultatet har implikationer för vården av unga med PD i kombination med depression.

I en annan studie undersöktes de psykometriska egenskaperna hos bedömningsinstrumentet Psychodynamic Functioning Scales (PFS) vid utvärdering av psykoterapi med unga. PFS avser fånga centrala aspekter för mental hälsa, dvs. relationell funktion, affektiv tolerans, insikt och problemlösningsförmåga. Studien visade att PFS fångar statistiskt och kliniskt signifikanta förändringar i psykisk funktion hos unga, varför det kan rekommenderas vid bedömning före-efter terapi med tonåringar (Ness et al., 2018).

Avbrutna behandlingar är ett vanligt problem bland ungdomar. I en delstudie användes Adolescent Psychotherapy Q-set (APQ) för att undersöka om den tidiga patient-terapeut-interaktionen kan öka förståelsen för senare avhopp (Fredum et al., 2021). Resultatet visade tre distinkta interaktionsmönster, varav två kännetecknades av motstånd/känslomässig distans respektive obalans/inkongruens i interaktionen. Det tredje mönstret visade, mer oväntat, en tidig interaktion präglad av ömsesidigt förtroende och samarbete. Slutsatsen är att skälen till att unga hoppar av terapi varierar och hos vissa är svårt att bedöma i början av terapin.

Implementation of Horse-assisted interventions (HAT) in Dialectic Behavioral Therapy

Forskarsamverkan mellan Ericastiftelsen och norska forskargrupper fortgår även i doktorandprojektet ”Implementation of Horse-assisted interventions (HAT) in Dialectic Behavioral Therapy” vid Norwegian University of Science and Technology (NTNU), Trondheim och Gjøvik, Norge. Studien rör implementering av HAT vid dialektisk psykoterapi för emotionellt instabila tonårspatienter med hög risk för självskadebeteende, kronisk suicidalitet och avhopp från behandling. Effekter på psykisk hälsa, socio-emotionell funktion, upplevd livskvalitet och förekomst av avhopp undersöks. Medel för studien har erhållits från Stiftelsen Svensk-Norsk Hästforskning och Norges Forskningsråd.

Bollröret – the Tell Tube

En valideringsstudie pågår i samarbete med Linköpings universitet rörande ett vid Ericastiftelsen utvecklat självskattningsinstrument för barn i åldern 4-6 år, kallat Bollröret (The Tell Tube). Instrumentet avser att stimulera små barns egna beskrivningar av sin vardag i förskola, med kamrater, i familjen och hur de ser på sina problem och på vårdkontakten. Det övergripande syftet är att i enlighet med FN:s barnkonvention möjliggöra även för yngre åldersgrupper att komma till tals inom vård och forskning som rör dem själva. Datainsamling från en jämförelsegrupp om 50 normalbarn har genomförts för att fastställa instrumentets användbarhet och test-retest egenskaper. Datainsamling för ett kliniskt sampel pågår i syfte att undersöka inom- och mellangruppsskillnader. Arbetet har försenats på grund av förändrade vårdavtal för små barn vid ett flertal involverade mottagningar.

Känsloordslistan – FWC-24

Emotionella reaktioner är en central aspekt i allt behandlingsarbete. The Feeling Word Checklist-24 (FWC-24) är ett instrument som avser fånga klinikers känslor i möte med sina patienter. I samarbete med Linköpings och Lunds universitet har Ericastiftelsen genomfört en psykometrisk studie av FWC-24 som inbegrep en ny faktoranalytisk prövning, Multilevel Exploratory Factor Analysis (Lindqvist et al., 2016). Syftet var att undersöka och förbättra instrumentets mättekniska egenskaper. Analysen baserades på 4.443 skattningar av 101 terapeuter. Planering finns för fortsatta studier med den nya faktoranalysen av FWC-24, bland annat i relation till tidsbegränsad psykoterapi med unga. Datainsamling pågår men har försenats på grund av förändrade vårdavtal som periodvis begränsat patientinflödet.

Utvärdering klinisk verksamhet

Kontinuerlig insamling av anonymiserade bedömningsdata (CGAS/GAF, SDQ, SCL-90) görs före och efter behandlingsinsats vid Ericastiftelsen i utvärderande syfte. Fynd gällande 425 barn och unga i åldern 4-24 år med varierande problematik, har sammanställts. Resultaten visade signifikanta förbättringar avseende generell psykisk funktion, symtombelastning och upplevd påverkan i vardagen. Yngre barn (4-6 år) visade större förbättring än barn i skolåldern (10-12 år). Studierna pekar på att psykodynamisk barn- och ungdomspsykoterapi med parallell föräldrakontakt kan vara verksam behandlingsform för ett brett spektrum av psykiska besvär hos barn och unga (Nemirovski Edlund et al., 2014a; Nemirovski Edlund et al., 2014b).

Traumamedveten Omsorg (TMO) riktad till familjehem

En av Ericastiftelsens stödinsatser, Traumamedveten Omsorg (TMO), finansierad genom idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Region Stockholm, riktas mot familjehem och familjevård. Familjehemmen erhåller gruppinsats tillsammans med sina socialsekreterare och barnen träffas i parallell barngrupp. Två intervjustudier har gjorts i utvärderande syfte (Sohl, 2022; Kuutmann, 2022). Härvid framkom att det särskilt uppskattades att få dela erfarenheter med andra och få tillgång till en gemensam plattform med socialtjänsten i arbetet kring barnen. Barnen beskrevs tycka om att komma till gruppen och upplevdes lugnare hemma. Vuxen-barn-relationen upplevdes mer positiv avseende affektreglering, kommunikation och öppenhet. Minskad stress/oro i föräldraskapet beskrevs. Upplevda hinder relaterades till språkproblem, viss oklarhet kring barngruppens syfte och pandemins påverkan.

Stöd till suiciddrabbade barn och unga

Stöd förmedlat genom förskola och skola anses vara en viktig faktor för att minska risken för senare psykisk ohälsa hos suiciddrabbade barn och unga, efter att en familjemedlem, kamrat, lärare eller annan närstående avlidit genom suicid. Utvärdering av ett utvecklingsprojekt, inom ramen för projektfinansierat stöd från Folkhälsomyndigheten (FHM) rörande skolors stöd till suiciddrabbade barn och unga har genomförts. Suiciddrabbade barn/unga och skolpersonal har intervjuats om upplevt stödbehov och synpunkter på det stöd som skolan erbjudit. Fynden har sammanställts i en artikel som skickats in för vetenskaplig granskning (Källebo Neikter et al., submitted).

Delta-projektet – gruppstöd till unga transpersoner respektive anhöriga till unga med trans

Utvärdering pågår av deltagares perspektiv på erhållen gruppstödinsats, finansierad genom IOP-avtal med Region Stockholm, och riktad till unga transpersoner och unga som befinner sig i olika faser av eventuell transition. Studien är baserat på individuella deltagarintervjuer. Resultaten planeras presenteras i skriftlig rapport under våren 2024.

Stöd och acceptans från föräldrar och andra närstående är viktigt för unga transpersoners psykiska hälsa. Ericastiftelsen erbjuder stödgrupper för anhöriga till unga transpersoner. Deltagarnas perspektiv på insatsen har undersökts i en intervjustudie. Hittillsvarande resultat pekar på att stödgruppen fyller en viktig funktion för de närståendes eget mående, kunskapsutveckling och föräldraskap. De utmaningar som anhöriga möter kan begripliggöras med ökad kunskap, bli hanterbara genom stöd från andra föräldrar och bli meningsfulla genom stödgruppen (Josephson Wadström & Lannemyr, 2022).

Akut krisstöd

Andra områden i behov av utvärdering rör barn och unga i psykosocialt och emotionellt belastande krissituationer som är i behov av ett kvalificerat bemötande präglat av snabb och hög tillgänglighet avseende råd, vägledning och stöd.