Modellen bygger på MBT för barn, tidsbegränsad mentaliseringsbaserad psykoterapi (MBT-C), och kopplas till socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Under 2027 kommer vi att utveckla en anpassad behandlingsmanual samtutvärderingsstruktur och dokumentationsrutiner tack vare ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Varför behövs en ny behandlingsmodell?

Barn som har utsatts för våld i olika former löper högre risk att själva använda våld senare i livet. Risken ökar med antalet svåra erfarenheter under barndomen, de första sju åren verkar barn vara allra mest sårbara.

Brås kartläggning av barn under 15 år som har begått allvarliga brott (Brå 2025:11) visar att närmare nio av tio redan var kända av socialtjänsten innan brottet. En tredjedel av pojkarna och hälften av flickorna hade själva utsatts för brott året innan. De insatser barnen hade fått var oftast generella, till exempel familjesamtal eller samtalsstöd till föräldrarna.

Våra erfarenheter från Ericastiftelsens Våldsmottagning pekar åt samma håll. Under mottagningens första år hade i princip inget av de 66 barn och unga som kom till oss tidigare fått psykologisk behandling som motsvarade deras behov, trots att socialtjänsten hade försökt nå vården. Ett skäl kan vara att man ibland förutsätter att barnets tillvaro är stabil innan behandlingen kan börja. För ett barn som lever med pågående våld blir det kravet ofta det som stänger dörren till vården.

Vad är MBT, mentaliseringsbaserad behandling?

Mentalisering är förmågan att förstå sitt eget och andras beteende utifrån känslor, tankar och avsikter. I MBT-C arbetar barnet och behandlaren med att stärka den förmågan och barnets sätt att hantera starka känslor. Omsorgspersonerna får parallella samtal så att förändringen kan bäras vidare hemma.

MBT-C utvecklades vid Anna Freud Centre i London. Den hittills första större randomiserade studien av metoden omfattade 222 barn (Halfon m.fl., 2024). Gällande vuxna som dömts för brott finns ocksåstudier. I den största studien hittills, med 313 män inom frivården i England och Wales, var aggressionsnivån ungefär hälften så hög som i jämförelsegruppen efter tolv månaders behandling (Fonagy m.fl., 2025).

MBT utgår från ett utvecklingsperspektiv på trauma. Det gör metoden möjlig att använda även när barnets situation inte är stabil. Så vitt vi har kunnat finna har MBT-C inte prövats systematiskt för barn i riskzon för våldsutövande och kriminalitet i Sverige.

Läs mer om vår utbildning i MBT-C

Vad projektet ska leda till

Projektet ska leda till tre saker som andra verksamheter kan använda:

• En behandlingsmanual för MBT-C anpassad för barn 5 till 12 år som lever med våld eller tidigare utsatthet. Manualen beskriver vem som gör vad, hur ofta, under hur lång tid och hur omsorgspersonerna involveras.
• En samverkansmodell för hur behandlingen kopplas till socialtjänstens brottsförebyggande arbete. Samverkan sker kring det enskilda barnet och dess nätverk, mellan verksamheterna och genom konsultation till yrkesverksamma. Socialtjänsten behåller sitt myndighetsansvar.
• En utvärderingsstruktur för barn med komplexa livssituationer, som standardiserade mått ofta fångar dåligt. Kliniska skattningar kombineras med djupintervjuer och uppgifter om bland annat skolnärvaro.

Så genomförs projektet

Projektet är uppdelat i tre faser.

1. Utvecklingsfas under 2027. Vi går igenom forskningsläget, tar fram en preliminär manual med fördjupad metodkonsultation i MBT, väljer mätinstrument och utformar intervjuguider samt rutiner för information och samtycke. Fasen avslutas när manual, utvärderingsstruktur och rutiner är klara för klinisk prövning. Det är den här fasen som Brå finansierar.
2. Klinisk prövningsfas. Barn och deras omsorgspersoner vid Våldsmottagningen får behandling enligt manualen och rekommenderade mätinstrument, cirka tolv sessioner under tre till fyra månader. Barn, omsorgspersoner, behandlare och socialtjänst intervjuas om vad som gjorde insatsen möjlig att ta emot.
3. Analys och spridning. Fallen analyseras och jämförs sedan. Manual och samverkansmodell färdigställs och sprids.

Den kliniska prövningsfasen och analysfasen har ännu ingen finansiering.

Vad projektet kan besvara

Det projektet kan ge är en beskriven och prövad modell, kunskap om vilka mått som fungerar för gruppen och kunskap om vad som gör att barn och familjer kan och orkar ta emot behandling i en ofta krävande livssitaution. Den kunskapen behövs innan modellen kan prövas i en större jämförande studie.

Fallbeskrivningar skrivs så att inget barn går att känna igen och fallmaterial publiceras bara med samtycke från barnet och vårdnadshavarna.

Vilka står bakom projektet

Projektet genomförs vid Ericastiftelsens Våldsmottagning med förankring i stiftelsens forskningsenhet. Projektledare och vetenskaplig ledare är Karin Lindqvist, forskningsledare vid Ericastiftelsen, legitimerad psykolog och psykoterapeut samt filosofie doktor. Hon är medförfattare till den internationella handboken om MBT-C (Mentalization-Based Treatment for Children. A Time-Limited Approach). Två behandlare med utbildning i MBT delar på arbetet.

Kunskapen sprids främst genom Ericastiftelsens utbildningar för psykologer, socionomer och psykoterapeuter i hela landet och genom Våldsmottagningens konsultationer till socialtjänst, skola och vård. Manualen kommer att tillgängliggöras kostnadsfritt i digital form.

Finansiering och projektperiod

Utvecklingsfasen genomförs med ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet (Brå). Brå har beviljat 507 000 kronor för perioden 1 januari till 31 december 2027. Stödet ska bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige och stärka kunskapen om vilka åtgärder som fungerar.

Kontakt

Om du har frågor om projektet, kontakta Karin Lindqvist, projekt- och forskningsledare, karin.lindqvist@ericastiftelsen.se eller ring 08-4021760 (växel)