Ladda ned kursplan i pdf-format
Antal högskolepoäng: 7,5 HP
Nivå: Avancerad nivå Studietakt: 50 %
Gäller från: HT 2022
Fastställd av: Kursplanerådet Ericastiftelsen
Fastställandedatum: 2022-12-01
Revideringsdatum:
Allmän beskrivning av kursen
SSAP är ett bedömningsinstrument, både för klinisk användning och för forskningsändamål. Testet är specifikt utformat för kliniska populationer och i synnerhet för barn som varit utsatta för olika former av omsorgsbrist eller övergrepp. På grund av att testadministreringen sällan upplevs som påträngande eller hotfull för barnet har det visat sig vara ett värdefullt verktyg för att undersöka yngre barns mentala representationer av anknytning och relationer, både i forskning och i klinisk praktik.
Metoden lämpar sig bäst för barn 4 – 9 år.
Detta är en 4 dagars utbildning i SSAP. Testet har utvecklats vid Great Ormond Street Hospital och Anna Freud National Centre for Children and Families (AFNCCF) i London och utbildningen, inklusive utbildningsmaterial, är utformad av AFNCCF. Ericastiftelsen är godkänd att anordna utbildning i SSAP.
Kursen är ackrediterad som 1 fördjupningskurs inom Psykologisk behandling/Psykoterapi och Klinisk barn- och ungdomspsykologi. Kursen godkänns även som 1 breddkurs inom övriga specialiteter.
Förkunskapskrav
Kursen vänder sig till legitimerade psykologer. Dessutom måste du ha erfarenhet av att arbeta med barn (i åldern 4 till 9) antingen som kliniker eller som forskare.
Kursens övergripande mål
Att deltagarna ska lära sig administration, kodning och klinisk tillämplighet av SSAP och göra dem kvalificerade att använda detta bedömningsinstrument i klinisk verksamhet eller inom forskning.
Genomförande av kursen möjliggör att bli certifierad att använda SSAP, se nedan.
Lärandemål
Kunskap och förståelse
- Ha kunskaper om den teoretiska grunden för användning av SSAP
- Förstå hur man kan tolka och värdera testresultaten
Färdighet och förmåga
- Kunna genomföra administrering, kodning och poängsättning av SSAP på ett reliabelt sätt.
- Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Att kunna integrera SSAP-bedömningen i ett vidare kliniskt perspektiv vid bedömning och behandlingsarbete med barn i det aktuella åldersspannet.
Innehåll
Dag 1 Bakgrund och administrering
- Bakgrunden till och den teoretiska grunden för testning med SSAP
- SSAP: protokoll – Genomgång av ”SSAP-kit” och hur man administrerar SSAP
Dag 2 Kodning, del A
- Kodning och skattning av SSAP, fokus på barn- och vuxenrepresentationer
Dag 3 Kodning, del B
- Kodning och skattning av SSAP, fokus på undvikande- och desorganiseringskoder
Dag 4 Kliniska tillämpningar
- Hur informationen från SSAP kan systematiseras och användas i kliniska sammanhang
- Att skriva en klinisk rapport utifrån SSAP-testningen
Undervisnings- och arbetsformer
- Teoriseminarier och föreläsningar med videodemonstrationer
- Praktiskt övande av administrering, kodning och poängsättning vid lärarledda workshops.
- Självstudier av litteratur och hemuppgifter där administrering och kodning övas
”SSAP-kit”
Observera att varje deltagare behöver ta med en egen uppsättning SSAP-material till utbildningen. För hela listan över material, se Komplett uppsättning material för Story Stem Assessment Profile. Det är viktigt att kursdeltagaren försöker samla så många objekt som möjligt från listan inför kursstart, men allt material behöver inte finnas med från start. Test-materialet kommer att diskuteras i detalj under den första dagen av utbildningen och kursdeltagaren kommer att få synpunkter på sina dockfigurer och rekvisita.
Kurskrav
Obligatorisk närvaro under undervisningen.
Examinationsformer
Genomförande av kursen och av examinationsuppgifterna medför att kursdeltagaren blir certifierad att använda SSAP. Certifieringen innebär att deltagaren visar att den har kompetens att använda SSAP på ett reliabelt sätt. Certifieringen är uppdelad i två delar:
- Den praktiska administreringen av SSAP. En testning av ett barn genomförs, videofilmas och transkriberas. Videofilm och transskript bedöms enligt AFNCCF:s utbildningsteams kriterier.
- Förmåga att på ett konsekvent sätt uppnå tillfredsställande reliabilitetsnivåer vid kodning och skattning av två uppsättningar av transskript. Reliabiliteten bedöms i förhållande till AFNCCF:s utbildningsteams bedömningar.
- Om den studerande inte blir godkänd får den ytterligare två möjligheter att examineras på såväl administrering som kodning.
- Muntlig examination avseende integrering av SSAP i kliniska bedömningar och interventioner.
Certifieringen är ett stöd för att visa att SSAP använts på ett reliabelt och kompetent sätt vid kliniska bedömningar och utlåtanden samt i forskningssammanhang.
Litteraturlista
SSAP – Kurslitteratur
Hillman, S., Cross, R., & Anderson, K. (2020). Exploring attachment and internal representations in looked-after children. Frontiers in Psychology, March 2020, 1–10. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.00464
Hillman, S., Hodges, J., Steele, M., Cirasola, A., Asquith, K., & Kaniuk, J. (2020). Assessing changes in the internal worlds of early and late-adopted children using the Story Stem Assessment Profile (SSAP). Adoption & Fostering, 44(4), 377–396. https://doi.org/10.1177/0308575920971132
Hodges, J., & Hillman, S. (2017). Protocol for Story Stem Assessment Profile (SSAP). Opublicerad manual.
Hodges, J., Hillman, S., Stufken, M., & Steele, M. (2017). Story Stem Assessment Profile (SSAP): Coding manual. Opublicerad manual.
Hodges, J., Steele, M., Hillman, S., Henderson, K., & Kaniuk, J. (2003). Changes in attachment representations over the first year of adoptive placement: Narratives of maltreated children. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 8(3), 351–367.
Steele, M., Hodges, J., Kaniuk, J., Hillman, S., & Henderson, K. (2003). Attachment representations and adoption: Associations between maternal states of mind and emotion narratives in previously maltreated children. Journal of Child Psychotherapy, 29(2), 187–205.
Evidensbaserad Psykologisk Praktik (EBPP)
Story stem-tekniken bygger på en tradition av barnpsykoterapeutiska lektekniker och i viss mån också projektiv testning för barn. Vid story stem-testning är det barnets respons på en inledning av en berättelse (story stem) som ligger till grund för bedömningen. Dessa berättelsepresentationer eller berättelseinledningar lyfter fram vardagliga scener med ett inneboende dilemma, som barnet i sitt berättelsesvar behöver förhålla sig till. Barnet uppmanas sedan att ”visa och berätta för mig vad som händer härnäst?” Detta möjliggör en bedömning av barnets förväntningar och uppfattningar om familjeroller, anknytningar och relationer, utan att ställa direkta frågor till barnets om dess familj, vilket skulle kunna medföra att barnet upplever situationen som konfliktfylld och oroväckande (Emde, 2003). Story Stem Assessment Profile (SSAP) är specifikt utformat för kliniska populationer och i synnerhet för barn som varit utsatta för olika former av omsorgsbrist eller övergrepp (Hodges, et al. 2003a; Hodges, et al. 2003b). Testningen möjliggör att studera barns mentala representationer av anknytning och relationer, både i forskning och i klinisk praktik. Normalt används den bäst med barn i åldern cirka 4 till 9 år.
Story stem-metoder benämns ibland som semiprojektiva då de bygger på både kvalitativ och kvantitativ metodik. Efter kodning, poängsättning och systematisering av barnets svar vid testning med SSAP jämförs resultatet med olika jämförelsegrupper. I dagsläget finns inga sådana svenska grupper utan vi använder brittiska, ett ”samhällsstickprov” (community sample) och en grupp barn där man vet att de varit utsatta för olika former av omsorgsbrist (maltreated sample). För båda grupperna finns det data för barn i åldersintervallet 4 till 6 år respektive från 6 till och med 8 år (Hillman, Hodges, Steele, Cirasola, Asquith & Kaniuk, 2020). SSAP har visat sig vara ett värdefullt instrument för att undersöka anknytningsrepresentationer och anknytningsutveckling hos barn, såväl barn som varit utsatta för olika former av övergrepp och omsorgsbrist, som barn som växt upp under mer gynnsamma förhållanden, bland annat vid forskning om adoption/familjehemsplacering (Hillman, Cross & Anderson, 2020; Hillman, Hodges, Steele, Cirasola, Asquith & Kaniuk, 2020; Hodges, et al. 2003b).
SSAP har använts både i kliniska sammanhang och i forskning i över två decennier. AFNCCF i London har undervisat och utbildat i metoden under många år. I Sverige används dock metoden ännu i mycket begränsad
utsträckning, samtidigt som det finns behov av väl beprövade metoder som med utbildning kan användas på ett reliabelt och adekvat sätt.
Referenser
Emde, R. (2003). Early narratives: A window to the child’s inner world. I R. N. Emde, D. P. Wolf, & D. Oppenheim (red.), Revealing the inner worlds of young children: The MacArthur story stem battery and parent-child narratives (s. 3–26). Oxford University Press.
Hillman, S., Cross, R., & Anderson, K. (2020). Exploring attachment and internal representations in looked-after children. Frontiers in Psychology, March 2020, 1–10. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.00464
Hillman, S., Hodges, J., Steele, M., Cirasola, A., Asquith, K., & Kaniuk, J. (2020). Assessing changes in the internal worlds of early and late-adopted children using the Story Stem Assessment Profile (SSAP). Adoption & Fostering, 44(4), 377–396. https://doi.org/10.1177/0308575920971132
Hodges, J., Steele, M., Hillman, S., & Henderson, K. (2003a). Mental representations and defences in severely maltreated children: A story stem battery and rating system for clinical assessment and research applications. I R. N. Emde, D. P. Wolf, & D. Oppenheim (red.), Revealing the inner worlds of young children: The MacArthur story stem battery and parent-child narratives (s. 240–267). Oxford University Press.
Hodges, J., Steele, M., Hillman, S., Henderson, K., & Kaniuk, J. (2003b). Changes in attachment representations over the first year of adoptive placement: Narratives of maltreated children. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 8(3), 351–367.
Steele, M., Hodges, J., Kaniuk, J., Hillman, S., & Henderson, K. (2003). Attachment representations and adoption: Associations between maternal states of mind and emotion narratives in previously maltreated children. Journal of Child Psychotherapy, 29(2), 187–205.