Varför särskilda stödinsatser för unga med transerfarenhet behövs

Forskningen visar tydligt att unga transpersoner är en särskilt utsatt grupp när det gäller psykisk ohälsa, vilket understryker vikten av riktade stödinsatser. Enligt en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF, 2023) bedömer endast 31 procent av unga hbtq-personer sin psykiska hälsa som ganska eller mycket bra, jämfört med 61 procent bland unga heterocispersoner. Självmordstankar är också betydligt vanligare; 18 procent av unga hbtq-personer har övervägt att ta sitt liv under det senaste året, jämfört med 5 procent bland unga heterocispersoner (MUCF, 2023).

Folkhälsomyndigheten (2023) har identifierat flera riskfaktorer för psykisk ohälsa bland unga transpersoner, inklusive bristande socialt stöd, negativt bemötande, transfobi, våld och kränkningar samt bristande kunskap om transerfarenheter i samhället. Samtidigt pekar de på att skyddsfaktorer som stöd från närstående och skola, adekvat vård och bekräftelse i könsidentitet är centrala för att minska risken för psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2023).

RFSL (2017) betonar att självmordstankar, diskriminering och våld är vanligt förekommande bland transpersoner, särskilt bland unga. Över en tredjedel av transpersoner har allvarligt övervägt att ta sitt liv och lika stor andel har någon gång gjort ett suicidförsök (RFSL, 2017).

Sammantaget visar dessa data på det akuta behovet av insatser som samtalsgrupper och andra stödformer som kan erbjuda trygga miljöer där unga transpersoner får möjlighet att dela erfarenheter, få socialt stöd och stärka sin psykiska hälsa.

Om våra aktiviteter

Vi erbjuder samtalsgrupper för unga 18-25 år som identifierar sig som transperson, har tidigare transerfarenhet eller är i en process av att utforska sin könsidentitet och/eller könsuttryck samt till närstående till unga som identifierar sig som transperson, har tidigare transerfarenhet eller är i en process av att utforska sin könsidentitet och/eller könsuttryck. 

Samtalsgrupperna för unga personer syftar till att främja psykisk hälsa, motverka psykisk ohälsa och förebygga suicid genom att erbjuda en frizon där deltagarna kan utforska sina tankar och känslor och eventuella tvivel kring identitet och livssituation utan att behöva vara i en beroendeposition gentemot vården. Här ges möjlighet att möta andra med liknande erfarenheter, dela berättelser och bygga gemenskap, vilket forskning visar är avgörande för ungas välmående.

Samtalsgrupperna för närstående riktar sig till föräldrar, vårdnadshavare och andra viktiga personer i de ungas liv. Genom psykoedukation och gemensamma reflektioner stärker vi förmågan till ett aktivt och stödjande förhållningssätt. Målet är att både den unga personen och den närstående ska känna sig stärkta i sina respektive roller och i sin relation till varandra.

Insatserna har genomförts både fysiskt på plats och digitalt, vilket möjliggjort ett rikstäckande deltagande – särskilt viktigt för unga och familjer i mindre orter där liknande stöd ofta saknas. I våra digitala grupper används särskilt framtaget kommunikationsstöd, som känslo- och samtalskort och uttrycksstödjande material.

Genom detta arbete tar vi fram en modell som kan användas av andra aktörer som vill erbjuda liknande stödinsatser. Vårt långsiktiga mål är att fler unga med transerfarenhet och deras närstående, oavsett var i landet de bor, ska få tillgång till sammanhang som främjar psykisk hälsa, stärker självkänsla och bygger framtidstro.

Utvärdering av insatserna

För att säkerställa att insatserna verkligen gör skillnad för deltagarna och håller hög kvalitet har Ericastiftelsen lagt stor vikt vid systematisk utvärdering av samtalsgrupperna.

Flera nivåer av utvärdering används:

• Vid avslutningen av varje samtalsgrupp hålls en strukturerad gemensam diskussion där deltagarna tillsammans reflekterar över om syftet med gruppen har uppnåtts och hur de har upplevt deltagandet.
• Varje deltagare erbjuds att fylla i enskilda frågeformulär både vid start och vid avslut av gruppen.
• Efter gruppens slut erbjuds varje deltagare ett enskilt samtal med en av gruppledarna. Fokus ligger på att reflektera över den egna utvecklingen i gruppen, stärka deltagarens egen agens och identifiera nästa steg för fortsatt välmående.
• En oberoende person som inte varit involverad i själva genomförandet av grupperna genomför djupintervjuer med deltagare. Syftet är att samla in fördjupade perspektiv på hur grupperna har fungerat och vilken betydelse deltagandet haft.

Syftet med utvärderingen är att:

• Mätbart följa om insatserna främjar psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa och suicid.
• Stärka projektets kvalitet och relevans utifrån deltagarnas egna erfarenheter.
• Ge underlag för en modell som kan spridas och användas av andra aktörer som vill arbeta med liknande målgrupper.

Deltagruppernas utveckling

Arbetet med Deltagrupperna tog sin början 2017 när Ericastiftelsen genomförde ett pilotprojekt för unga personer med transerfarenhet. Utifrån mycket positiva utvärderingar utvecklades projektet vidare till ett strukturerat program som kombinerar erfarenhetsutbyte, normkritisk reflektion och psykosocialt stöd. Genom åren har modellen förfinats genom praktisk erfarenhet, deltagarnas återkoppling och utvärdering.

I dag drivs Deltagrupperna både fysiskt och digitalt för att nå unga över hela landet. Fokus ligger på att skapa trygga rum där deltagarna kan stärka sin självkänsla, utforska sin identitet och bygga sociala nätverk – viktiga skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa och suicid. Nästa steg i utvecklingen är att sprida modellen till fler aktörer och säkerställa att fler unga med transerfarenhet får tillgång till stöd i rätt tid samt att utforska möjligheten att utveckla en vetenskapligt utvärderad metod.