Att följa Barnkonventionen som förälder

Barn och unga kan inte klara och försvara sig själva som vuxna kan. Deras hjärnor växer och utvecklas fortfarande (det gör de fram till att de fyller 23 ungefär) och deras förmåga att reglera (det vill säga förstå och styra) sina känslor och lösa problem håller fortfarande på att tränas. Därför är det upp till oss vuxna att trygga och skydda barnet och ta tillvara barnets intressen. Men det gör vi inte alltid.

Det innebär att barn och ungdomar idag inte alltid lyssnas till, respekteras eller får yttra sig i situationer som påverkar dem. Att barnets röst ska bli hörd är en av Barnkonventionens viktigaste frågor.

Barnkonventionen kan användas för att stärka föräldraskapet

Hos oss på Ericastiftelsen har vi funderat på vad Barnkonventionen innebär i föräldraskapet. Hur kan man se på sitt föräldraskap utifrån Barnkonventionens perspektiv? Anna Norlén är verksamhetschef och rektor samt leg. psykolog och leg. psykoterapeut, på Ericastiftelsen:

– Som förälder kan man använda Barnkonventionen för att stärka och utveckla sitt föräldraskap. Lyssna på ditt barn och låta barnen vara delaktiga i beslut som påverkar dem. Hjälp dem att lära känna och bevaka sina rättigheter.

– Att låta barnen vara delaktiga i beslut kan vara att lyssna på deras åsikter, att reflektera runt barnets reaktioner och känslor tillsammans med barnet och att förklara för barnet vad olika beslut innebär på ett sätt som är anpassat som är anpassat till barnets ålder och utveckling. Och om beslutet går emot barnets vilja är det extra viktigt att berätta varför, så att barnet förstår. På så sätt visar man respekt för barn även när man behöver gå emot deras vilja.

Viktig skillnad mellan delaktighet i beslut och att få bestämma

Det är en viktig skillnad mellan att låta barn vara delaktiga i beslut och att låta barn bestämma. Att följa Barnkonventionen behöver inte betyda att man låter barnet själv få bestämma.

– Alla barn vet att vuxna bestämmer, det är inget konstigt för dem. Barn mår heller inte bra av att få bestämma allt, de behöver ledning och få träna på att inte få som de vill. Det är vår uppgift som förälder att hjälpa barnet att hantera krångliga känslor och situationer. Låter man barnet få vara med, yttra sig och ta ställning i viktiga frågor är det ett jättebra sätt att träna barnet i att förstå sina egna reaktioner och att ta hand om jobbiga känslor utan att få sin vilja igenom. Det blir träning i skarpt läge.

– Ett barn som alltid får som hen vill riskerar att bli dåligt rustad för stora och små beslut och utmaningar senare i livet. Det är egenskaper som är otroligt viktiga i vuxenlivet, att kunna förstå sig själv, sina känslor och att veta hur man står ut med nederlag eller besvikelser.

Bra att träna på att reglera sina känslor

Ett litet barn som får träna på att reglera sina känslor, har också bättre förutsättningar för att kunna reglera sina känslor själv senare under livet. Det har bland annat med hjärnans utveckling att göra, små barn har lättare att skapa de ”vägar” i hjärnan som leder till strategier för att reglera känslor. Behöver man lära sig det senare i livet tar det mycket mer tid och sker mindre effektivt.

– Syskonbråk kan man tycka är jättejobbigt som förälder och det är klart att det måste finnas rimliga gränser, men bråken är också en källa till lärdom för barnet, om att ta andras perspektiv, att förhandla, kompromissa och vara tydlig.

En annan aspekt som man kan tänka på som förälder är att låta barnet få träna på att säga nej, att sätta sina gränser.

– Det är bra att låta barnet få lära sig att säga nej och att barnet har rätt att säga nej. Återigen handlar det inte om att det är barnet som i slutändan bestämmer, men man ska respektera barnets nej så långt det går. Nej är ett starkt ord som man måste kunna använda sig av.

Barn har rätt till ett privatliv

Som förälder är det också viktigt att tänka på att barn också har rätt till ett privatliv. En stor del av barns och ungas liv idag utspelar sig på nätet, men det betyder inte automatiskt att man som förälder har rätt att ta reda på allt som sker där.

– Om man är orolig för sitt barn eller ungdom på nätet så är steg ett att börja prata om det konkret med barnet. Om oron ändå är stark så gör man klokt i att väga in vilken risk man tar om man går igenom barnets mobil och dator. Hur kommer det att påverka relationen och tilliten? Är man så orolig att man väljer att ta risken är det viktigt att vara så öppen som möjligt och förklara vad man gjort och varför. Många barn och unga kan förstå det, även om de samtidigt blir upprörda.

Anna Norlén, leg. psykoterapeut och leg. psykolog.

Kort om Barnkonventionen

Sedan den första januari i år är Barnkonventionen lag i Sverige. Barnkonventionen består av 54 artiklar och de viktigaste fyra, grundpelarna är artiklarna 2, 3, 6 och 12:

• Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter.
• Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
• Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.
• Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

(källa: Barnombudsmannen)