Att förstå barnets inre värld

Hur skulle du beskriva mentalisering för någon som arbetar med barn men inte känner till begreppet?

Jag skulle nog börja med att be om ursäkt för ordet – det är inte särskilt elegant. Men jag skulle beskriva mentalisering som förmågan och viljan att förstå vad som pågår i ens eget inre och i andras. Till exempel: om någon ser uttråkad ut när du pratar kanske du känner dig osäker. Men om du samtidigt kan undra varför de reagerade så – i stället för att anta att du gjort något fel – då mentaliserar du.

Mentaliserings baserad terapi (MBT) användes först för personer med borderline-problematik, som ofta har svårt med relationer och att hantera intensiva känslor. Genom MBT hoppas vi kunna ge ett verktyg – en slags karta – för att navigera i sina egna tankar, känslor och relationer.

Hur började ditt intresse för MBT?

Jag är i grunden barnpsykoterapeut och arbetade i tio år inom offentlig vård. Jag utbildade mig vid Anna Freud* där jag först kom i kontakt med idéerna bakom MBT. Det var ett relativt nytt fält, och jag såg att det kunde bidra till vårt arbete med barn och familjer – samtidigt som jag ville säkerställa att metoderna var evidensbaserade. Jag kände ett ansvar att se till att behandlingen var meningsfull och effektiv.

Är mentalisering en medfödd egenskap?

Ja och nej. Vi vet att vår förmåga att mentalisera beror på hur vi som spädbarn och småbarn blev stöttade i att förstå våra egna och andras tankar och känslor. Om du växte upp med trauma eller i svåra omständigheter kan det påverka din mentaliseringsförmåga. Och även i vuxen ålder varierar vår kapacitet från stund till stund – det är lättare när vi är lugna, svårare när vi är upprörda.

Vad säger forskningen om MBT för skolbarn, 6 – 12 år?

Det är kärnan i min föreläsning den 10 oktober. Av olika skäl har MBT-forskningen främst fokuserat på vuxna – eller på MBT för spädbarn och föräldrar, samt för tonåringar. Men vi vet mycket mindre om MBT för skolbarn. Nyligen genomfördes dock en randomiserad kontrollerad studie för denna åldersgrupp. Den visade att MBT kan hjälpa barn i den här åldersgruppen oavsett svårigheter – även när terapin är relativt kort. Barnen – och deras föräldrar – visade efter terapin förbättrad förmåga att förstå och hantera känslor. Men mer forskning behövs.

Varför behövs ytterligare en terapiform för barn?

Först och främst: ingen behandling fungerar för alla – olika människor behöver olika saker. Men på sätt och vis har du rätt, vi kanske inte behöver ännu fler nya terapier! Men mentalisering är en nyckelkomponent i all god terapi. Många unga som kämpar med sin psykiska hälsa har svårt att mentalisera och reglera sina känslor. Alla terapier innehåller nog detta, men MBT fokuserar på den svårigheten direkt.

Hur skiljer sig MBT för barn från MBT för tonåringar eller vuxna?

Lek är centralt i barnterapi – det är barnets främsta sätt att kommunicera om sin inre värld, vilket inte gäller för vuxna. Vuxna kan stödjas i att mentalisera, men barn håller fortfarande på att utveckla den förmågan. Därför är det avgörande att möta barnet där det befinner sig i sin process och stötta det därifrån.

Kan du berätta om något tillfälle där du har fått kvitto av ett barn på att din behandling fungerat?

Det som dyker upp för mig nu är ett minne av en mamma och dotter som fastnat i konflikt. I terapin erbjöd jag mig som en slags bro, så att de kunde ta ett steg tillbaka och bli nyfikna på varandra. Senare träffade jag dem av en slump på gatan. Jag påminde dem om att de var välkomna tillbaka om det behövdes. De sa att det inte behövdes – de hade en ”utklippt kopia” av mig i en låda, som de tog fram när det blev svårt. Det hjälpte dem att återknyta. Jag tycker mycket om den tanken att processen kan bli internaliserad och tillgänglig – även utanför terapirummet.

Du har samarbetat med Ericastiftelsen i många år. Vad betyder det samarbetet för dig?

Teamet på Ericastiftelsen har alltid känts som själsfränder. De har varit pionjärer i att utveckla MBT för barn. Jag uppskattar också närheten mellan deras kliniska arbete och forskning – det drivs av genuint engagemang.

Vad hoppas du att publiken ska tänka och känna efter din föreläsning i Stockholm den 10 oktober?**

Ofta när jag föreläser utforskar jag något jag själv fortfarande grubblar över. Den här gången började jag fundera på varför just skolbarn verkar vara förbisedda inom mentaliseringsbaserad terapi, MBT, och dess forskning och behandling, medan vi har studerat både yngre barn och tonåringar. Jag ville ta reda på om det stämmer – och i så fall varför. Genom att dela mina tankar hoppas jag väcka nyfikenhet. När jag talar vill jag inte bara presentera, jag vill engagera människor i tänkandet.

* Anna Freud är en världsledande organisation inom barn- och ungdomspsykiatri med bas i London. Organisationen har sina rötter i psykoanalytikern Anna Freuds arbete och har sedan 1952 varit ett nav för forskning, behandling och utbildning inom psykisk hälsa för barn, unga och deras familjer.

** Konferensen var den 10 oktober 2025 och arrangerades av Ericastiftelsen tillsammans med Svenskt Forum för Mentalisering.