Hur pratar man med barn och unga om självmord?

Många föräldrar är rädda för att tala med sina barn när ett självmord har skett i närheten. Rädslan är begriplig. Men att öppna upp för ett samtal kan ge möjlighet till närhet och bygga en grund för att komma vidare. Behandlarna Hanna Neikter och Björn Tingberg vid Ericastiftelsen förklarar hur man kan prata om det svåra på ett sätt som hjälper och samtidigt inte skadar.

Många vuxna undviker ämnet självmord av rädsla för att väcka oro. Men när ett självmord har skett i ett barns närhet skapar ofta tystnad en ännu större rädsla för det som skett än ett samtal. Hanna Neikter är legitimerad psykolog och arbetar med att stötta barn, unga och deras föräldrar efter ett självmord i familjen eller av en nära anhörig.

”Självklart behöver man som förälder inte opåkallat tala om suicid med sina barn, särskilt inte de små. Vad vi menar är att man som förälder inte ska vara rädd att tala med sitt barn eller sin ungdom om det som faktiskt har hänt i barnets närhet.”

Björn Tingberg är legitimerad psykoterapeut på Ericastiftelsen. Han håller med Hanna och säger:

”Det är förståeligt att man som förälder drar sig för att tala med sitt barn om självmord. En förälders största ansvar i livet är ju att skydda barnet. Det är en stark drivkraft. Men jag tycker inte att vi som föräldrar ska vara så rädda för att tala om existentiella frågor, särskilt inte när någon i närheten begått självmord. Jag tror att samtal om livet och döden och om meningen med allt skyddar mer än skadar.”

Så kan du som förälder börja prata – om att våga öppna samtalet

Både Hanna och Björn vet och ser att föräldrar oroar sig för att säga fel när suicid i barnets närhet skett. Men det viktiga är att våga börja prata. Hanna säger:

”Jag tycker inte man ska vara så rädd för att bli avvisad om man tar upp ämnet. Då kan man i stället fortsätta att bjuda in till samtal. Fråga igen efter att det gått lite tid. Och blir någonting fel i samtalet går det alltid att reparera. Kommer någon fråga som du inte vet svaret på – var ärlig och säg att du behöver tänka och återkomma.”

Björn tillägger:

”Är det svårt att börja samtalet är ett tips att börja med frågor. Till exempel om det nu skett ett självmord i barnets närhet kan man börja med att fråga: Vad vet du? Hur tänker du om det som hänt? En annan ingång kan vara att börja med sig själv genom att säga: Jag har tänkt mycket på det som hänt med X och varför han tog sitt liv. Har du också det?”

Att våga möta det som redan finns

Många tror att tala om självmord kan leda till egna tankar om suicid. Men Björn menar att det inte är så.

”Jag tror att en av anledningarna till att man som förälder drar sig för att tala om självmord är rädslan att väcka något hos sitt barn och att barnet ska bli ledset. Men det gör inte så mycket att bli ledsen. Det får man bli, det är naturliga känslor och det kan vi stå ut med som föräldrar.”

Hanna nickar när Björn inflikar:

”Jag skulle också vilja säga att det är okej att lägga till information efteråt. Allt behöver inte sägas med en gång. Men säg alltid som det är om döden. Använd inte omskrivningar som somnat in, gått bort eller gett sig ut på en resa. Använd ordet död. Det är ett bra, konkret och ärligt ord.”

Föräldrar behöver inte bära allt själva

Samtal om självmord väcker ofta starka känslor. Men det betyder inte att en förälder behöver bära allt detta själv, understryker Hanna.

”Om du som förälder känner att det är svårt att tala med ditt barn, så ta stöd av någon annan vuxen. En trygg person. Ifall det känns svårt att berätta om dödsorsaken för ett barn kan du ha med en annan vuxen.”

Björn tillägger:

”Sedan är det viktigt att ta pauser från det svåra och sorgliga. Bara se en film ihop, spela ett spel och hänga. Glöm inte det. Det vi vet från klinisk erfarenhet är att dela med sig av det som är svårt lättar på bördan för barnet eller den unga. Att bli lyssnad på och respekterad. Att känna gemenskap med någon annan, att inte vara ensam med sina tankar.”

Men om det egna barnet säger att det inte vill leva, uttrycker tankar om att skada sig själv eller visar tecken på självskada ska man alltid söka professionell hjälp direkt, menar Hanna och Björn. Det är skillnad mellan oro och akut risk, och vid akut risk ska man agera omedelbart.

Råd att ta med sig

På frågan vad de önskar sig att en förälder ska ta med sig efter att ha läst deras ord säger Hanna:

”Jag skulle önska att föräldrar inte behövde oroa sig så mycket för de exakta orden de använder när de pratar med barn och unga efter ett självmord. Att de mer kunde vila i att samtal kan återupptas och repareras.”

Björn avslutar:

”Jag vet inte om mod är rätt ord, men jag skulle önska att de kunde – efter att ha läst det här – känna sig tryggare i att det inte är farligt att prata om suicid. Att bara det att man som förälder har mer livserfarenhet än barnet är en styrka i sig i samtalet. Och när något så svårt som ett självmord har hänt i ett barns närhet handlar det om att prata om det svåra, att dela det och sedan hitta tillbaka till nyfikenheten på livet igen.”

Tre steg för ett samtal med barn och unga efter ett självmord

1. Om du känner dig orolig för att tala med ditt barn, tala själv med någon du har förtroende för och förbered dig.
2. När du talar med ditt barn var respektfull. Och kom ihåg att du inte behöver ta allt på en gång.
3. Om samtalet inte fungerade första gången – försök igen!

Ta hjälp av andras berättelser

Att ta hjälp av andras berättelser kan många gånger vara en ingång till ett eget samtal.

• Filmen Comedy Queen om trettonåriga Sasha som efter sin mammas död bestämmer sig för att bli ståuppkomiker.
• Böckerna i The Invisible String Series av Patrice Karst med budskapet att kärleken fortsätter att hålla oss förbundna, även när vi är ifrån varandra eller när någon inte längre finns kvar.
• Sången Hur kan man bli så ledsen att man dör? av Tvillingarna. Kan användas i samtal med yngre barn.

Ericastiftelsen arbetar med utbildning, behandling och forskning kring barns och ungas psykiska hälsa. Genom att sprida kunskap om hur man kan tala om det svåra vill vi bidra till att fler barn och unga får stöd i tid.