Mentalisering som nyckel i barnterapi – spännande forskning på gång
Det händer mycket spännande inom forskningen om mentalisering och barnterapi just nu. Forskare vid University College London (bland andra Nick Midgley) samarbetar med Istanbul University (Sibel Halfon) och har publicerat flera intressanta studier om mentalisationsbaserad terapi för barn (MBT-C).
I en studie (Coşkun et al., 2024) undersöktes hur mentaliseringsbaserade tekniker fungerar i online-terapi för barn i sjuårsåldern med känslo- och beteendesvårigheter. Resultaten var lovande – särskilt för barn som har svårt att reglera sina känslor. För dessa barn tycktes arbete med uppmärksamhetskontroll och känslohantering vara extra hjälpsamt. Det verkar alltså som att digital MBT-C-terapi kan fungera väl, om man fokuserar mentaliseringens grundläggande byggklossar.
I en annan studie (Halfon et al., 2019) tittade forskarna närmare på vad som faktiskt händer i terapirummet i mentaliseringsfokuserad psykodynamisk barnterapi. De såg att symbolisk lek och uttryck av negativa känslor bidrog till förbättrad känsloreglering och minskade symtom. När barn får hjälp att mentalisera, sker alltså viktiga förändringar i psykiskt mående och funktion.
Och det verkar inte bara vara en tillfällig effekt. I en större randomiserad studie (Halfon et al., 2025) fann forskarna att MBT-C gav bättre långtidseffekt än social färdighetsträning i grupp, när det gällde att minska inåtvända och utagerande problem hos barn i skolåldern. Föräldrar märkte skillnaden först efter en tid, men barnen själva rapporterade positiva effekter redan direkt efter behandlingen – vilket säger något om hur upplevelsen av terapi kan skilja sig mellan generationerna.
Även Ericastiftelsen har gett sig in i fältet. I en pilotstudie (Thorén et al., 2025) undersöktes MBT-C för barn med vanliga barnpsykiatriska problem som ångest, nedstämdhet och utagerande beteende jämfört med kontrollgrupp. Resultaten var lovande – både barn och föräldrar rapporterade förbättrat mående, och effekterna höll i sig över tid.
Tillsammans pekar dessa studier på att mentalisering – förmågan att förstå sina egna och andras tankar och känslor – är en kraftfull komponent i barnterapi. Oavsett om terapin sker i ett rum fyllt av lekföremål eller via en skärm, tycks fokus på mentaliseringens byggstenar kunna ge barnen bättre verktyg för att förstå, reglera och uttrycka sina känslor.
Referenser
Coşkun, Halfon, Bate, & Midgley (2024). The use of mentalization-based techniques in online psychodynamic child psychotherapy. Psychotherapy research: journal of the Society for Psychotherapy Research, 34(7), 1005-1017.
Halfon, Yılmaz & Çavda (2019). Mentalization, session-to-session negative emotion expression, symbolic play, and affect regulation in psychodynamic child psychotherapy. Psychotherapy, 56(4), 555-567.
Halfon, Beşiroğlu, Bulut, Epözdemir, Aydın, Burak Koç, Sözüer, Özsoy, Tulum, Tülü & Midgley (2025). The efficacy of Mentalization-Based Treatment for Children with internalizing and externalizing problems: A randomized controlled trial. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 64(11), 1266-1280.
Thorén, Lindqvist, Pertorft Nemirovski & Mechler (2025). Short-term mentalization-based therapy for common childhood mental disorders – A pilot quasi-randomised controlled trial. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 30(2), 436-451.
