Författare

Lena Collum

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka barnpsykoterapeuters erfarenheter och tankar om digitala media/ny teknik i barn- och ungdomspsykoterapi. Fem terapeuter intervjuades och materialet bearbetades kvalitativt med tematisk analys. Resultatet ger att digitala media/ny teknik upplevdes närvarande i terapierna på flera olika sätt. Barnens upptagenhet med digitala media/ny teknik var påtaglig för de intervjuade terapeuterna. Spel och aktiviteter på sociala media var närvarande i patienternas tal/berättelser. Detta beskrivs som en av de mer märkbara förändringar man upplever i sin profession över tid. Man tog sig an barnens digitala uttryck som en form av ”digital berättelse”, möjlig att förstå/tolka, både utifrån form och innehåll. Digitala berättelser förstods bl.a. som utforskande av identitet, uttryck för intrapsykiska konflikter/inre värld och relaterad till försvars-/motståndsaspekter. I terapiarbetet utgjorde ”digitala uttryck” och ”digitala berättelser” möjligheter till kontaktskapande, ett lek/mellanområde att arbeta inom och en viktig grund för interventioner och arbete. Digitala media/ny teknik aktualiserade ramfrågor i terapin och vissa aspekter av digitala media/ny teknik förknippades med osäkerhet hos terapeuten. Möjligheter till alternativa sätt att organisera terapin med hjälp av digitala media/ny teknik upplevdes delvis som ett outforskat område till vilket man höll sig prövande. Resultaten diskuterades i förhållande till tidigare studier och med utgångspunkt i psykoterapeutisk teknik.

Nyckelord: barn- och ungdomspsykoterapi, dataspel, internet, sociala media, terapeutisk teknik

Författare

Vicky Xanthi

Sammanfattning

Syftet med studien har varit att undersöka psykologers upplevelser av att möta vårdkrävande föräldrar inom en barn- och ungdomspsykiatrisk konsultenhet. Med begreppet vårdkrävande föräldrar menas föräldrar som krävt mer sjukvård för sina barn än det som barnsjukvården ansåg behövas. Materialet består av intervjuer med fem psykologer. Metoden som använts för att analysera materialet är tematisk analys. Resultatet kopplas till det teoretiska begreppet mentalisering. Studiens resultat tyder på att det förekommer flera utmaningar i arbetet med vårdkrävande föräldrar och de viktigaste teman psykologerna tar upp i kontakt och hantering av dessa fall är allians, föräldraförmåga och samarbete med barnsjukvården. Gemensam faktor är psykologernas känslomässiga påverkan av kontakten med dessa föräldrar, vilken är starkast kopplad till dilemma att bedöma om föräldrarnas sätt att hantera kontakt med sjukvården handlar om Medical Child Abuse eller om det handlar om överdriven föräldraoro. Vidare diskuteras förslag till fortsatt forskning.

Nyckelord: Vårdkrävande föräldrar, utmaningar, Medical Child Abuse, föräldraoro, psykologers känslor

Författare

Susanna Lundström

Sammanfattning

I denna studie undersöktes viktiga förutsättningar och värdefulla aspekter i föräldraskapsstödsprogram, ur gruppledares perspektiv. Gruppledarna hade olika professionell bakgrund och erfarenhet av att leda programmen KOMET eller Trygghetscirkeln inom kommun, primärvård eller BUP. Med hjälp av en moderator (undersökningsledaren) och en medhjälpare samtalade tretton gruppledare om sina erfarenheter i fyra olika fokusgrupper. I samtalen användes en intervjuguide med frågor som hade utformats för att underlätta för reflektion kring gruppledarnas erfarenheter av att leda föräldraskapsstödprogram. Samtalen spelades in, transkriberades och materialet analyserades med tematisk analys. Studien syftade till att fördjupa kunskapen om de aspekter som gruppledare för KOMET och Trygghetscirkeln uppfattar som värdefulla vid föräldraskapsstödprogram, liksom att, genom en integrativ ansats, bredda diskussionen kring möjliga metodövergripande, gemensamma faktorer vid programmen. Studiens deltagare betonade särskilt de relationella aspekterna och gruppledarens anpassande och stödjande funktion. I linje med detta konstaterades att gruppledarens kompetens och förhållningssätt ansågs vara av största vikt i programmen. De aspekter som särskilt framstod som viktiga i gruppledarens förhållningssätt var Anpassning, Self-disclosure, Reflektion, Mentalisering,Validering, Modellering och Förstärkning. I diskussionen diskuterades implikationer av studien och frågeställningar för vidare forskning.

Nyckelord: Föräldraskapsstödprogram, värdefulla aspekter och processer, gemensamma faktorer, fokusgrupper, tematisk analys

Författare

Sara Guettler

Sammanfattning

Som bakgrund till denna studie fanns ett intresse av hur unga som har gått i teambehandling för genital smärta på ungdomsmottagning har upplevt insatsen. Behandlingsmodellen innehåller regelbundna kuratorssamtal och barnmorskebesök. Syftet var att undersöka ungas upplevelse av att gå i teambehandling samt identifiera och undersöka faktorer med relevans för den terapeutiska processen. Ambitionen var att lyfta fram ungas röster och lära av deras erfarenheter. Som metod har kvalitativ metod, djupintervjuer och tematisk analys använts. Teori kring psykodynamisk terapi genomsyrar studien. Resultaten visade att smärtan upplevdes skrämmande men motiverade till att söka hjälp. Den terapeutiska processen innehöll alliansskapande upplevelser såsom att känna sig hållen, förstådd och mötas av icke-dömande personal. Motstånd och hinder framkom, exempelvis kunde behandlingstiden vara lång vilket upplevdes frustrerande samtidigt som processen behövde ta tid. Gemensamma besök med vårdteamet verkade vara fundamentalt för förändring samtidigt som det kunde upplevas smärtsamt att föra samman kropp och själ. Samhällsnormer påverkade synen på problematiken och skapade skamkänslor. Tillgång till grundläggande kunskap om sexualitet samt specialiserad kännedom om genital smärta framkom som ett behov. Kontakt med andra med liknande erfarenheter uppfattades som viktigt men svårt att finna.

Nyckelord: genital smärta, ungdomsmottagning, teambehandling, terapeutisk process, verksamma faktorer

Författare

Robin Finney

Sammanfattning

Vikten av tidigt samspel för det späda barnets utveckling har studerats länge och det finns stöd för att anta att detta bidrar till att forma barnets medvetande och psykologiska själv. Kritik har framförts mot att så ensidigt studera dyaden ”mamma barn”. Ett familjesystemiskt paradigm Lausanne Trilogue Play (togs fram på 90 talet för att studera familjers, den sk triadens interaktion. Syftet med aktuell studie var att undersöka eventuella särskiljande drag i den triadiska interaktionen hos familjer där barnet senare får en barnpsykiatrisk diagnos (4 familjer) och familjer där barnet inte f å r detta (4 familjer). Datamaterialet byggde på filmade LTP observationer vid tre respektive nio månaders ålder. Filmerna analyserades kvalitativt och resultaten påvisade fem variabler där grupperna skiljde sig åt, i studien benämnda: ”Den triadiska dansen”, ” följsamhet och att utvärdera sin strategi”, ”Ba rnet utanför triaden”, ” och ” Resultaten visade skillnader inom flera områden: verbalt, kroppspositionering, föräldrastrategier och flödet inom triaden m.m. En förhoppning är att resultaten kan generera fler studier som ökar förståelsen för det cirkulära interaktionssambandet mellan parterna i en triadisk familjekonstellation. Ökad sårbarhet hos barnet kan vara en medierande bakgrundsvariabel. Tidig upptäckt av tecken på att en familj kan ha interaktionssvårigheter kan möjliggöra tidiga insatser.

Nyckelord: Triad, spädbarnsinteraktion, Lausanne Trilogue Play (LPT), barn-psykiatrisk diagnos, kvalitativ studie

Författare

Nadjia Lanouar

Sammanfattning

Syftet med den aktuella studien var att undersöka psykodynamiskt inriktade psykoterapeuters upplevelser och hantering av regressiva fenomen i tonårs-psykoterapier. Regression sågs tidigare som ett värdefullt element i psyko-terapiprocessen varigenom patientens primitiva och sårbara delar kunde nås. Begreppet ter sig numera omodernt och det finns behov av att undersöka dess plats i dagens psykoterapi. Sex psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter med omfattande erfarenhet av att bedriva tonårspsykoterapier intervjuades. Data-underlaget analyserades enligt induktiv tematisk analys och redovisades i tre domäner utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att regressiva fenomen förekommer i varierad form och omfattning i tonårspsykoterapier. Regression triggas ur överföringsrelationen och delger terapeuten information om tidiga erfarenheter som orsakat tonåringen lidande och stävjat utvecklings-processen. Tonåringen ges möjlighet att bearbeta regressiva fenomen i relation till terapeuten för att införliva dessa i ett meningssammanhang. Terapeuten hanterar regressiva fenomen genom ett empatiskt och aktivt förhållningssätt för att värna om tonåringens kontakt med verkligheten och minska risk för att regressiva krafter orsakar destruktivitet. Regressiva fenomen kan få terapeuten att känna kärlek och omsorg men även ilska och rädsla. Terapeuten behöver värna om sitt eget utrymme att reflektera över motöverföringskänslor för att minska risk för en egen ökad handlingsbenägenhet som inte bedöms vara lämplig i sammanhanget.

Nyckelord: Regression, tonåring, psykodynamisk psykoterapi, psykoterapeut, terapiteknik

Författare

Marianne Karlsson

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av den terapeutiska relationens betydelse för motivation i psykoterapi med unga personer. Frågeställningarna rörde vad som kännetecknar den terapeutiska relationen med unga personer och vad som utmärker motivation hos unga i psykoterapeutisk behandling. Studien baserades på intervjuer med behandlare som psykoterapeutiskt arbetar eller har arbetat med unga personer inom vuxenpsykiatrin. Den teoretiska referensramen, utvecklingspsykologi, bedömdes lämplig som referensram utifrån att unga personer befinner sig i en transformativ period i livet. Studien belyste begrepp som allians, terapeutisk relation, delaktighet och motivation vilka utgör viktiga faktorer i psykoterapeutiskt arbete. Behandlare beskrev det relationella arbetet med den unga personen och vad de upplever behövs för att skapa kontakt, utveckla och understödja den unga personens agens, delaktighet och motivation. I studien framträdde att utvecklandet av trygghet och förutsägbarhet upplevdes viktigt. Behandlare lyfte fram vikten av att reflektera om sig själv, den unge och det mellanmänskliga som sker däremellan. Behandlarna benämnde särskilt följsamhet, tydlighet, lyhördhet, humor och personligt engagemang som viktigt i arbetet med unga personer. Det kännetecknar sätt att vara som kan bidra till att utveckla den terapeutiska relationen och stärka den unga personens motivation och stimulera hållbar psykoterapi.

Nyckelord: ung vuxen, motivation, psykoterapi, terapeutisk allians, terapeutisk relation

Författare

Eleonor Telcs

Sammanfattning

Forskning visar att samarbete och relation mellan psykoterapeut och patient påverkar utfall. För ungdomar med ätstörning tycks det av särskild vikt för ett gott behandlingsresultat att skapa god allians då tidig symtomreduktion inte räcker. Syftet med den aktuella studien var att undersöka unga ätstörningspatienters upplevelser av terapeutisk relation. Hur de uppfattade sina terapeuters egenskaper och förhållningssätt, den dagliga kontakten med terapeuten samt relationen till terapeuten. Studiens design var kvalitativ. Författaren utförde djupintervjuer med sex ungdomar 16-20 år, i uppföljning på en dagvårdsenhet. Tematisk analys användes. Två huvudteman rörande terapeutens person framträdde; genuinitet, sammanhängande med flexibel öppenhet, lyhördhet, engagemang och validering; samt trovärdighet gällande terapeutens förmåga att visa erfarenhetsbaserade kunskap och flexibel tydlighet och tilltro. I de dagliga samtalen uttrycktes vikten av att ges utrymme att känna efter, och att få reglera närhet-distans. Relationen till terapeuten beskrevs utifrån temana trygg bas säker hamn, relationen som övningsområde, att vilja göra terapeuten nöjd samt den komplementära relationen (matchning). Resultatet diskuterades utifrån utvecklingspsykologi, anknytningsteori och mentalisering. Resultatet överensstämde med tidigare studier av ätstörningspatienters samt ungdomars upplevelser av terapeutisk relation. Slutsatser dras att relationen till terapeuten var betydelsefull för ungdomarna. Kliniska implikationer av att adressera relationen ungdom/terapeut under hela ätstörningsbehandlingen diskuteras.

Nyckelord: Ungdomar, ätstörningsbehandling, terapeutisk relation, anknytningsteori, mentalisering

Författare

Marcela Inostroza

Sammanfattning

Syftet med den aktuella studien var att undersöka familjers upplevelse av samverkan mellan BUP och skola när barnet fått en ADHD-diagnos och går på mellanstadiet. Frågeställningarna som formulerades var: Hur upplever föräldrar att samverkan mellan skola och BUP fungerar? Vad behöver utvecklas eller förändras för att samverkan ska fungera bättre? Hur uppfattar barnet denna samverkan? Utifrån ovanstående frågeställningar gjordes individuella intervjuer med fem familjer, föräldrar och barn separat. I intervjuerna uttryckte föräldrarna att de ofta själva måste vara drivande för att få till stånd en samverkan, något som kunde upplevas utmattande och väcka känslor av frustration och maktlöshet. De uppfattade att skola och BUP inte helt tar sitt ansvar, utan att barnet ”bollas” mellan verksamheterna. Samverkan uppfattades av föräldrarna vara en viktig del i barnets nya liv med en diagnos men att man behöver hitta bättre former för det. De uttryckte en vilja att själva, trots ovannämnda svårigheter, delta i samverkan som rör barnet. Barnen kände inte till så mycket om sin problematik eller den samverkan som fanns omkring dem. De förmedlade att de mådde i nuläget bra trots sina svårigheter. Samverkan som fenomen är inte enkel att få till i praktiken, varför området behöver fortsätta undersökas utifrån olika perspektiv.

Nyckelord: ADHD, samverkan, familj, barnpsykiatri, skola

Författare

Elizabeth Anebrand

Sammanfattning

Arbetsallians är en process som alltmer har setts förklara verksamma faktorer i psykoterapi och det begrepp som kan hävdas vara mest sammanhållet, operationaliserat och studerat. Tidigare forskning har visat på samband mellan kvalité på allians och behandlingsutfall. När det gäller barnpsykoterapi har alliansfaktorer undersökts i betydligt mindre omfattning. Syftet med den aktuella studien var, att inom ramen för en pilotstudie, undersöka huruvida det är möjligt att på ett strukturerat sätt skatta och mäta allians i psykodynamisk barnpsykoterapi med motsvarande instrument, AROS och WAI, som används inom vuxen- och tonårspsykoterapi. Inom ramen för studien utarbetades en barnanpassad version av WAI, vilket utmynnande i instrumentet WASC. I denna kvantitativa undersökning ingick såväl observatörsskattad allians med AROS som terapeut- och patientskattad allians med självskattningsformulären WAI-12-T och WASC. Underlaget utgjordes av nio filmade barnpsyko-terapisessioner. Resultatet analyserades framförallt med regressionsanalys avseende såväl samband som variation. Stödet för AROS som instrument för observatörsskattad allians i barnpsykoterapi föreföll som påfallande starkt sett utifrån samtliga parametrar. Resultatet talade också för att WASC kan fungera som ett instrument för barn avseende patientskattad allians. Fortsatt forskning på ett större underlag behövs för att ytterligare säkerställa instrumentens reliabilitet och validitet kopplat till psykodynamisk barnpsykoterapi. Avslutningsvis diskuterades studiens kliniska implikationer.

Nyckelord: Arbetsallians, psykodynamisk barnpsykoterapi, AROS, WAI, WASC

Författare

Karin Åsebring

Sammanfattning

Syftet med studien var att kvalitativt undersöka psykodynamiskt inriktade psykoterapeuters erfarenheter av psykoterapi med ungdomar med problematik inom spektrum personlighetssyndrom borderline (DSM-5) eller annan allvarlig psykisk problematik. Detta med utgångspunkt i fenomenen överföring och motöverföring, som avser känslorna som väcks i terapirelationen. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades och dataunderlaget analyserades enligt fenomenologisk metod. Samtliga psykoterapeuter kunde beskriva episoder av nästan outhärdligt bärande av patientens lidande, som på bristningsgränsen till att inte stå ut men ändå fortsätta bära. Hos fyra av psykoterapeuterna beskrevs oro för patientens liv både under och mellan sessionerna, vilket kunde kännas övermäktigt och ensamt som ett yttersta ansvar för patientens liv. Samtliga beskrev motstridiga känslor i relation till patienten. Det kunde handla om tomhetskänslor, rädsla, oro och uppgivenhet, men också känslor av omsorg, ömhet, beundran osv. Resultatet diskuterades i relation till hur motöverföring kan aktivera psykoterapeutens egen sårbarhet och svårighet att hålla isär känslornas ursprung, och vilken påverkan det kan ha på terapin och på psykoterapeuten själv. Det framkom att relationen mellan patient och psykoterapeut hade stor betydelse, relaterat till hur psykoterapeuterna upplevde och hanterade den psykoterapeutiska processen. Upplevelsen var att det fanns ett samband mellan förmågan att hantera svåra motöverföringskänslor och ett lyckat terapeutiskt utfall för patienten.

Nyckelord: ungdomar, psykoterapi, borderline, överföring och motöverföring

Författare

Helena Wallberg

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats var att undersöka erfarenheter av Ericamaterialet hos kliniskt verksamma psykologer och psykoterapeuter inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Fyra klinker intervjuades för att belysa erfarenheter av hur Ericamaterialet användes, hur man tillägnade sig information om barnet genom Ericamaterialet samt om det fanns önskemål om revidering av Ericamaterialet och i så fall vilka revideringar var önskvärda? I studien framkom att klinikerna använde Ericamaterialet både vid psykologiska bedömningar samt i psykoterapeutisk behandling med barn. Det fanns en betydande samstämmighet kring upplevelsen av Ericamaterialet som ett uppskattat och värdefullt instrument i arbetet med barn som kan bidra till förståelsen av barnets känslomässiga erfarenheter och inre liv samt att Ericamaterialet gör det möjligt för barnet att uttrycka sig på sina villkor. I intervjuerna framkom flera reflektioner kring begreppet tolkning, med utgångspunkt i både i vilken omfattning och på vilket sätt man som kliniker tolkar det barn gestaltar med Ericamaterialet och flera informanter förmedlade att de inte längre uppfattade att tolkningar var en lika central del av användningen av Ericamaterialet. Behovet av utbildning kring Ericamaterialet och en reviderad manual fördes fram som nödvändigt för att kliniker framöver ska kunna fortsätta använda materialet.

Nyckelord: Ericamaterialet, lek, barns uttrycksätt, bedömning, barnpsykoterapi

Författare

Anders Thunholm

Sammanfattning

Autism är en funktionsnedsättning som påverkar förmågan att uppfatta och tolka omvärlden, att reflektera och fungera i socialt samspel och att förstå känslor. Svårigheterna medför ökad risk för psykisk ohälsa. Vanliga stödinsatser är tydliggörande pedagogik med hjälp av visuellt stöd eller färdighetsträning där önskvärt beteende formas genom inlärningsprinciper. Aktuell studie avsåg belysa det specialpedagogiska arbetssättet vid en alternativ behandlingsmodell, kallad ’Trastenklubben’, en 9-gångers, mentaliseringsbaserad gruppintervention för barn i åldrarna 7-10 år med högfungerande autism. Föräldrarna erbjuds parallell föräldragrupp. Frågeområdena rörde hur specialpedagogerna arbetade för att stimulera utveckling av barnens förmåga till samspel och reflektion. För att undersöka detta valdes kvalitativ metod, en semistrukturerad intervjuform. Samtliga fyra specialpedagoger som arbetat med behandlingsmodellen intervjuades. Intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet visade att pedagogerna genom en medveten icke-vetande och nyfiken hållning arbetade för att skapa ett tillåtande, accepterande klimat och på ett sensibelt sätt tydliggjorde sociala skeenden samt återkopplade känslor och tankar till barnen. Det vanligaste sättet var att reflektera högt om tankar och känslor och barnens relaterande till varandra. Resultatet diskuterades i relation till tidigare utvärderingar, sedvanliga interventioner för barn med autism och specifika mentaliseringsbegrepp som implicit och explicit mentalisering.

Nyckelord: Autismspektrumtillstånd, skolåldern, gruppbehandling, mentalisering, specialpedagogisk intervention

Författare

Nina Schwartz

Sammanfattning

Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur man som tolk upplever sitt arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin. Hur upplever man som tolk den känslomässiga dynamiken i rummet och hur påverkas man känslomässigt av samtalen. Undersökningsgruppen bestod av fyra tolkar, samtliga med rötter i Mellanöstern som var knutna till två av de största tolkförmedlingarna i Stockholm. Tolkarna intervjuades individuellt i en semistrukturerad intervju och materialet bearbetades sedan kvalitativt. Genom tematisk analys framkom upplevelser av att ha en komplex arbetsbeskrivning. De fyra deltagarna rörde sig mellan flera parallella nivåer, då de både skulle både översätta språk, uppfatta kontext och hantera känslor i rummet. Dilemman som togs upp rörde frågor kring tillit, förväntningar samt gränssättning utifrån tolkrollen. I diskussionsdelen lyfts olika tankar kring hur tolkens roll inom psykiatrin skulle kunna vidareutvecklas.

Nyckelord: tolk, barn- och ungdomspsykiatri, komplexitet, psykoterapi

Författare

Lilian Ottoson

Sammanfattning

Syftet var att undersöka hur behandlare, patienter och tolkar upplevde ungdomspsyko-terapeutiska samtal med tolkmedverkan, som idag sker alltmer via telefon än fysisk närvaro, utifrån begrepp som allians, kommunikation och dynamik. Studien byggde på sex individuella intervjuer med psykoterapeuter, patienter respektive tolkar. Tematisk analys resulterade i ett antal teman, kännetecknade av både likheter och skillnader mellan parternas perspektiv. De mest framträdande och likartade temana var svårigheten att forma en trygg allians och en triadkänsla, vilket uppfattades få direkt påverkan på den terapeutiska relationen. Kommunikation och dynamik i det terapeutiska arbetet påverkas. Viktiga komponenter i en psykodynamisk behandling som överföring och motöverföring upplevdes utebli, liksom icke-verbala uttryck vid tolkning via telefon. Både terapeuter och patienter upplevde att samtal och relation förbättras utan tolk, men om det är en tolk som får både terapeut och patient att känna sig förstådda, upplevdes dock samtal med tolk fungera bra. Studien tydliggör komplexiteten i arbete med tolk, liksom behovet av diskussion kring dynamik och önskvärd interaktion mellan de tre involverade parterna. Det finns likheter mellan denna och tidigare studier avseende vikten att belysa tolkars språkliga och kulturella kompetens i relation till patienters ibland påtagliga rädsla för tolkens olika roller.

Nyckelord: Psykoterapi med tolk, ungdomar, allians, kommunikation, dynamik

Författare

Agneta Matell

Sammanfattning

Syftet med studien var att undersöka psykologers upplevelse av samtal med blivande mödrar avseende problematiken, möjligheter, svårigheter och upplevelse av hur de blivande mödrarna blir hjälpta. Deltagare i studien, som har en kvalitativ ansats, är sex psykologer på BUP:s öppenvård i Stockholm. Psykologerna intervjuades individuellt i en halvstrukturerad intervju, som spelades in, transkriberades och analyserades med tematisk analys. Analysen resulterade i 9 teman där Vägledning av egna känslor, Relationens kraft och Utmaningar i reflekterandet, utgör de mest framträdande. I resultaten framkom att psykologerna upplevde samtalen positivt och att möjligheterna med samtalen tycktes överväga svårigheterna. Interventioner som tillämpades upplevdes skapa möjligheter till förändring och egna känslor upplevdes vara till hjälp i samtalsarbetet. Relationen upplevdes viktig och i den upplevdes finnas ett lärande som den blivande modern kunde ta med sig in i föräldraskapet och in i relationen med barnet. Problematik rörande det blivande föräldraskapet och anknytning upplevdes minska. I diskussionen togs mentaliserande aspekter upp. Psykologer som arbetar med de blivande föräldrarna uppmuntrades fortsätta med att tillämpa beprövade interventioner. För framtida forskning föreslås studie om de blivande föräldrarnas upplevelser av samtalen kopplat till hur psykologerna upplever samtalen. Även utveckling av mentaliserande tekniker i samtal med de blivande föräldrarna föreslås utvecklas.

Nyckelord: psykologer, BUP:s öppenvård, blivande mödrar, mentalisering, interventioner.

Författare

Petter Iwarsson

Sammanfattning

Psykoterapiforskning visar att den terapeutiska relationen spelar en central roll för behandlingsresultatet. Oavsett forskare och teoretisk riktning framhålls den terapeutiska relationen som en central faktor för förändring i psykoterapi. Den här kvalitativa studien vill undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter som arbetar med ungdomar inom landstingets barn- och ungdomspsykiatri (BUP), upplever sitt arbete med den terapeutiska relationen. Individuella semistrukturerade forskningsintervjuer har genomförts. Intervjumaterialet har sedan tolkats och strukturerats med hjälp av Giorgis fenomenologiska analysprocess. Tolkningsprocessen av intervjumaterialet i studien har resulterat i tre övergripande aspekter: multibottnad aspekt, interpersonell aspekt och bemötandets aspekt. Sammantaget tydliggör dessa vad som utmärker respondenternas upplevelser av den terapeutiska relationen, vad som utmärker detta arbete samt vilken betydelse respondenterna tillskriver den terapeutiska relationen i arbete med tonåringar. Resultatet av studien visar på den terapeutiska relationens mångfacetterade karaktär. Återkommande är beskrivningar av ”både och”. Å ena sidan upplevelser av den terapeutiska relationen som ett slags fundament för psykoterapi. Å andra sidan upplevelser av den terapeutiska relationens svårfångade natur. Resultatet indikerar att hög arbetsbelastning, stress samt ett klimat som ensidigt uppmuntrar produktion, upplevs påverka arbetet med den terapeutiska relationen menligt.

Nyckelord: psykoterapi, terapeutisk relation, tonåringar, barn- och ungdomspsykiatri

Författare

Mårten Hammarlund

Sammanfattning

Syftet med förhandenvarande studie var att utforska terapeuters användande av tidsbegränsad mentaliseringsbaserad psykoterapi för barn (MBT-C), samt deras upplevelser av metoden och förutsättningarna för att praktisera den i sin kliniska vardag efter metodutbildningen. Graden av användande utforskades genom en enkätundersökning riktad till terapeuter, som hade genomgått Ericastiftelsens utbildning i MBT-C. Resultaten indikerade en partiellt framgångsrik, om än ofullständig, implementering av MBT-C på terapeuternas arbetsplatser. Terapeuternas upplevelser av metoden och dess omsättande i klinisk praktik undersöktes genom åtta semistrukturerade intervjuer, vilka bearbetades genom tematisk analys. Erhållna teman kunde grupperas under fyra huvudkategorier, vilka kretsade kring upplevelser rörande styrkor hos metoden, upplevelser av potentiellt problematiska kvaliteter hos metoden, faktorer som upplevdes ha främjat eller undergrävt utveckling inom metoden, samt upplevelser av mer vittgående kliniska vinster relaterade till metodutbildningen. Resultaten visade på delvis skilda värderingar av MBT-C, och tänkbara förklaringar till dessa skillnader diskuteras. Vikten av att överkomma initial osäkerhet vid inlärningen av en ny metod framhålls, och betydelsefulla stödfaktorer i detta hänseende identifieras, samt diskuteras mot bland annat en anknytningsteoretisk bakgrund. Resultaten indikerade också organisatoriska hinder vid implementering av MBT-C, samt visade på upplevelser hos terapeuterna av en till metodutbildningen kopplad psykoterapeututveckling, som överskrider själva metoden. Avslutningsvis diskuteras studiens kliniska och utbildningsmässiga implikationer.

Nyckelord: MBT-C, mentaliseringsbaserad, barnterapi, metodimplem