Därför är stöd efter suicid avgörande

Forskningen är tydlig:

• Barn som förlorar en förälder i suicid löper upp till fem gånger högre risk för psykisk ohälsa och missbruk senare i livet.
• Risken för allvarliga följdproblem är särskilt stor om barnet är yngre än 10–12 år vid förlusten.
• Professionellt krisstöd kan bryta negativa spiraler och främja en sund sorgebearbetning.
• Utan stöd riskerar barn att utveckla långvariga problem som depression, ångest och posttraumatiska stressymptom.

(Agerbo et al., 2002; Wilcox et al., 2010; Dyregrov, 2009)

Trots detta saknas ofta strukturerade, professionella stödinsatser i Sverige. Standby vill ändra på detta genom att erbjuda ett kvalificerat, individanpassat stöd utfört av erfarna psykologer, socionomer och psykoterapeuter.

Så fungerar Standby

Standby är ett projekt som drivs av Ericastiftelsen i samarbete med NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet.

Målgrupp: Barn, unga och unga vuxna (0–24 år) samt deras vårdnadshavare i Polisområde Stockholm Syd och Nord som drabbats av suicid i sin närhet.

Stödet:

• Individanpassat krisstöd till barn och unga och/eller deras vårdnadshavare.
• Fokus på att normalisera sorgereaktioner, skapa förståelse för suicid och underlätta kommunikationen om förlusten.
• Vid behov hänvisning till vidare vård och stöd.

Tillgänglighet: Stödet ges fysiskt i Ericastiftelsens lokaler eller i lämpliga fall via videosamtal eller telefon. Tolkar används vid behov för att säkerställa tillgänglighet för familjer med andra språkbakgrunder.

Professionella: Endast utbildade och erfarna behandlare med kunskap om trauma och suicid arbetar i projektet. Vid behov har läkarkontakt kunnat erbjudas.

En bärande del av Standby är det nära samarbetet med dödsfallshandläggare vid Polisområde Stockholm Syd och Nord. När ett självmord inträffar får polisen kontakt med de efterlevande och efter inhämtat samtycke förmedlar de ärendet vidare till Ericastiftelsen. Genom denna uppsökande modell når vi barn, unga och familjer som annars kanske inte själva skulle sökt stöd – ofta på grund av chock, psykisk påfrestning eller språkliga och sociala barriärer.

Polisens roll är avgörande inte bara i identifieringen av stödmottagare utan också i projektets utveckling. Genom intervjuer med dödsfallshandläggarna samlar vi erfarenheter av hur stödet fungerar i praktiken, vilket ger viktig kunskap till projektets löpande förbättringsarbete och modellutveckling.

Aktiviteter och resultat hittills

För att säkerställa kvaliteten och effekten av insatserna utvärderas Standby både kvantitativt och kvalitativt. Antal ärenden och stödkontakter registreras löpande, medan djupare effekter på mottagarnas välmående undersöks genom intervjuer med både stödmottagare och samverkande poliser.

En extern utvärderare genomför intervjuer med föräldrar och unga över 18 år som tagit emot stöd, med fokus på upplevelse av stödet, tillit till behandlarna och förändrad förståelse för sorg och suicid. Resultaten analyseras med tematisk analys och kommer att ligga till grund för en slutrapport och en vetenskaplig publikation.

Utvärderingen ska också identifiera hur modellen kan förbättras och implementeras i fler verksamheter på sikt.

Under projektets gång (fram till december 2024) har:

• 294 aktiviteter/besök genomförts.
• 50 mottagare nåtts med individuellt anpassat stöd.
• En omfattande utvärdering har inletts där både stödmottagare och samarbetande poliser intervjuas.

En viktig insikt i projektet hittills är att krisstödet inte bedömts räcka till i fem fall (av 50). I dessa fall har barn och unga varit i behov av psykologisk behandling. Dock har det varit svårt för dessa barn och unga att få vidare hjälp då samhällets resurser inte alltid inkluderar komplicerad sorg som grund för behandling. Därför är vi oändligt tacksamma för de privata stiftelser som stöder oss och som gett oss möjlighet att erbjuda kostnadsfri psykologisk behandling till dessa barn och unga omfattande 67 aktiviteter/besök.

Rapport om Standby

I november 2025 släpptes rapporten ”Att stå kvar – en rapport om stöd till barn och unga efter självmord hos närstående”. Rapporten påtalar det bristande efterlevandestödet för barn och unga och presenterar ”Standby”, en lösning som Ericastiftelsen, polisen i Stockholm och NASP arbetat fram.

Kontakt

Om du vill komma i kontakt med oss angående Standby, mejla till projektledare Linda Wahlund, linda.wahlund@ericastiftelsen.se.

Investera i barns framtid – stöd Standby

Varje suicid påverkar ett stort nätverk av efterlevande. Med riktat stöd till barn och unga kan vi inte bara lindra akut psykisk ohälsa utan också förebygga framtida självmordsförsök, missbruk och samhällskostnader.

Standby är en modellbaserad insats som utvärderas vetenskapligt och bidrar direkt till målen för folkhälsa, jämlik hälsa och barns rätt till trygghet.

👉 Vill du vara med och möjliggöra nästa steg i utvecklingen?

Kontakta oss för partnerskap, finansieringsmöjligheter och rapportunderlag: lovisa.sandberg@ericastiftelsen.se

Du kan också stödja Ericastiftelsen genom att bli månadsgivare eller ge en engångsgåva.

Referenser

Agerbo, E., Nordentoft, M., & Mortensen, P. B. (2002). Suicide in relation to familial and individual psychiatric history and socioeconomic position: A study of a total Danish birth cohort. Archives of General Psychiatry, 59(9), 801–808. https://doi.org/10.1001/archpsyc.59.9.801

Bartik, W., Maple, M., McKay, K., & Baird, L. (2013). The experiences of siblings bereaved by suicide: A qualitative study of family processes. Death Studies, 37(8), 646–663. https://doi.org/10.1080/07481187.2012.692453

Dyregrov, K. (2009). Helping traumatized children: A case study approach. Jessica Kingsley Publishers.

Dyregrov, K., & Dyregrov, A. (2005). Sibling bereavement in childhood: After a sibling’s suicide. Death Studies, 29(9), 805–828. https://doi.org/10.1080/07481180500299376

Kuramoto, S. J., Runeson, B., Stuart, E. A., Lichtenstein, P., & Wilcox, H. C. (2013). Time to hospitalization for suicide attempt by the timing of parental suicide during offspring early development. JAMA Psychiatry, 70(2), 149–157. https://doi.org/10.1001/jamapsychiatry.2013.274

Qin, P., Agerbo, E., & Mortensen, P. B. (2002). Suicide risk in relation to socioeconomic, demographic, psychiatric, and familial factors: A national register–based study of all suicides in Denmark, 1981–1997. American Journal of Psychiatry, 159(5), 833–840. https://doi.org/10.1176/appi.ajp.159.5.833

Wilcox, H. C., Kuramoto, S. J., Lichtenstein, P., & Runeson, B. (2010). Association of parental suicide attempt and completion with risk of offspring suicide attempt and completion. Archives of General Psychiatry, 67(4), 365–371. https://doi.org/10.1001/archgenpsychiatry.2010.17

Nka Barn som anhöriga. (2014). Konsekvenser för barn som förlorar en förälder genom dödsfall (Rapport 2014:3). Nationellt kompetenscentrum anhöriga.