Ladda ned utbildningsplanen för EPU

Antal högskolepoäng: 90 HP Nivå: Avancerad nivå Studietakt: 50 %

Gäller från: HT 2025

Fastställd av: Kursplanerådet Ericastiftelsen

Fastställandedatum: 2025-01-13

Revideringsdatum:

Allmän beskrivning av utbildningen

Utbildningen pågår under tre år, omfattar 90 högskolepoäng och ges som en sammanhållen utbildning. Den schemalagda undervisningen koncentreras till en heldag per vecka. Antalet undervisningstimmar inom ramen för teoriundervisningen är cirka 500. I kursdagen ingår schemalagd handledning i grupp. Därutöver innehåller utbildningen moment av självstudier och kliniska arbetsuppgifter. En genomgående didaktisk strategi är att den teoretiska kunskapen ska kunna omsättas i praktiken och kunna observeras och tränas. För detta är användningen av till exempel videoinspelade terapisessioner i handledningen och s.k. målmedveten träning (deliberate practice) av psykoterapeutiska färdigheter viktiga inslag i utbildningen.

Utbildningen omfattar följande kurser:

1. Utvecklingspsykologi 12 hp
2. Psykopatologi och diagnostik 8 hp
3. Psykoterapeutisk teknik 18 hp
4. Organisation och samhälle 3 hp
5. Etik, juridik och likabehandling 3 hp
6. Behandlingsforskning/examensarbete 24 hp
7. Psykoterapi under handledning 22 hp

År 1

Den teoretiska undervisningen ägnas i huvudsak åt utvecklingspsykologi, bland annat teorier om anknytning och mentalisering, samt konsekvenser av trauma och andra påfrestningar. Spädbarnsobservationer med veckovis lärarledda seminarier ingår också i kursen utvecklingspsykologi. Det första året inbegriper även en översikt gällande psykodynamisk teori och psykoterapiforskning, samt undervisning om bedömning inför psykoterapi, psykodiagnostik, psykopatologi och barnpsykoterapeutisk teknik.

Det första utbildningsärendet, psykoterapi med barn och föräldrar/övriga omsorgspersoner, påbörjas under kontinuerlig veckovis grupphandledning.

Under termin två startar det andra utbildningsärendet, psykoterapi med ungdom, också det under regelbunden grupphandledning.

Organisationspsykologiska frågeställningar och samhälleliga perspektiv, liksom etiska och juridiska aspekter samt likabehandlingsperspektiv på psykoterapi och psykoterapeutprofessionen, ingår i den teoretiska undervisningen under det första året, och återkommer sedan löpande under utbildningens gång.

År 2

Den teoretiska undervisningens fokus är adolescensutveckling med fördjupning avseende barn- och ungdomspsykoterapeutisk diagnostik och teknik. Specifika frågeställningar i arbete med vårdnadshavare och övrigt nätverk fördjupas.

Under termin tre hålls undervisning om vetenskapsteori och behandlingsforskning, och arbetet med examensuppsatsen påbörjas. Handledning ges i grupp under hela året i såväl barn- som föräldrapsykoterapi samt i ungdomspsykoterapi.

År 3

Undervisning med ytterligare fördjupning av kunskaper i psykopatologi, psykodiagnostik och psykoterapeutisk teknik ges samtidigt som en stor del av utbildningen nu ägnas åt det självständiga examensarbetet. Handledning inleds som fokuseras på det tredje utbildningsärendet, tidsbegränsad psykoterapi med barn eller ungdom.

Orienterande undervisning ges i andra för barn och ungdomar verksamma terapimetoder. Exempelvis ges undervisning om kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeterapi, Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) för barn och unga, samt den integrativa metoden Child – Parent Psychotherapy (CPP).

Terminsöversikt

Termin	1	2	3	4	5	6	Totalt hp
Utvecklingspsykologi	6	3	3				12
Psykopatologi och diagnostik	3	3	2				8
Psykoterapeutisk teknik	3	3	3	5	2	2	18
Organisation och samhälle		1,5		1		0,5	3
Etik, juridik och likabehandling	0,5	1		0,5	1		3
Behandlingsforskning och examensarbete	0,5		2	2,5	9	10	24
Psykoterapi under handledning	2	3,5	5	6	3	2,5	22
Totalt hp	15	15	15	15	15	15	90

Betygsskala

Godkänd och icke godkänd.

Omtentamen, överklagande av betyg

Kursdeltagaren har rätt till omtentamen vid högst två tillfällen. Planering för detta görs tillsammans med examinator. Detta gäller även för praktiska moment som psykoterapi under handledning.

Överklagande av betyg sker i förekommande fall enligt Ericastiftelsens generella bestämmelse gällande omprövningsbeslut.

Förkunskapskrav

Antagningskraven följer vad som har fastslagits av Universitetskanslersämbetet:

• Psykologexamen (enligt 1982 års studieordning), läkarexamen med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri eller annan närliggande
• Socionomexamen i kombination med grundläggande psykoterapeututbildning eller sökande med motsvarande högskoleexamen omfattande 180 hp samt grundläggande
• Minst två års erfarenhet av psykoterapeutiskt inriktat arbete, varav viss del med barn och ungdomar efter förvärvad grundläggande psykoterapeutisk Undantag från detta krav görs för läkare med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri.
• Erfarenhet av egenterapi omfattande minst 25 timmar individualterapi (alternativt 50 timmars gruppterapi) hos legitimerad

Den studerandes förmåga att klara utbildningskraven bedöms i samband med ansökan till utbildningen baserat på relevanta yrkeserfarenheter och studieprestationer samt intervju.

Sammantaget utgör detta grund för prioritering av sökande till utbildningen. För utfärdande av psykoterapeutexamen skall studenten under utbildningen ha haft deltidstjänstgöring med psykoterapeutiska arbetsuppgifter. Vid antagningsförfarandet sker därför även en bedömning av den sökandes reella förutsättningar att i tillräcklig utsträckning bedriva relevant kliniskt arbete parallellt med studierna.

Utbildningens övergripande mål

Syftet med Ericastiftelsens psykoterapeutprogram är att förmedla en fördjupning i barn- och ungdomspsykoterapi på psykodynamisk grund. Utbildningen baseras på utvecklingspsykologisk forskning, psykoterapiforskning och beprövad klinisk erfarenhet.

Barnets/ungdomens problem förstås i ett bio-psyko-socialt sammanhang. Det psykoterapeutiska arbetet innefattar som en följd också direkt arbete med omvårdnadspersoner och nätverk. Medvetenhet om intersektionalitet, kulturell påverkan och etiska aspekter samt ett systematiskt arbete för likabehandling skall genomsyra utbildningen.

Lärandemål

Lärandemålen är reglerade i högskoleförordningen (SFS 2006:1053)

Efter avslutad utbildning skall studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen
• visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik
• visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och

Färdighet och förmåga

• visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning
• visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram
• visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten
• visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna
• visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete
• visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående
• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt examensarbete.

Utbildningens innehåll

Utvecklingspsykologi (12 hp) innehåller följande delkurser:

1. Spädbarnsobservation 3 hp
2. Utvecklingspsykologi, barn 5 hp
3. Utvecklingspsykologi, ungdom 4 hp

Psykopatologi och diagnostik (8 hp) innehåller följande delkurser:

1. Psykopatologi, barn och ungdom, 4 hp
2. Bedömning inför psykoterapi, 4 hp

Psykoterapeutisk teknik (18 hp) innehåller följande delkurser:

1. Psykoterapeutisk teknik med barn och i kontakt med omsorgspersoner och övriga nätverk 10 hp
2. Psykoterapeutisk teknik med ungdomar 5 hp
3. Korttidsterapi 3 hp

Organisation och samhälle (3 hp) innehåller följande delkurser:

1. Organisation, 1,5 hp
2. Samhällsperspektiv, 1,5 hp

Etik, juridik och likabehandling (3 hp) innehåller följande delkurser:

1. Etik och juridik 1,5 hp
2. Likabehandling 1,5 hp

Behandlingsforskning/examensarbete (24 hp) innehåller följande delkurser:

1. Behandlingsforskning 9 hp
2. Examensuppsats 15 hp

Psykoterapi under handledning 22 hp

1. Psykoterapi under handledning, 19 hp
2. Psykoterapeutisk utveckling, 3 hp

Undervisnings- och arbetsformer

• Seminarier
• Föreläsningar
• Webbaserad undervisning
• Gruppdiskussioner
• Workshops
• Psykoterapeutiskt Omfattar terapier med barn, ungdomar och föräldrar samt korttidspsykoterapi med antingen barn eller ungdom. Kursdeltagarna skall tillägna sig kunskap och färdighet att påbörja och avsluta ett psykoterapeutiskt arbete. Det kliniska arbetet utförs som regel på de studerandes arbetsplatser. Studerande kan erbjudas att genomföra det terapeutiska arbetet inom ramen för Ericastiftelsens kliniska verksamhet.
• Handledning i grupp avseende psykoterapeutiskt

Kurskrav

• Obligatorisk närvaro
• Godkända examinationer och delkurskrav
• Aktivt deltagande i undervisning och handledning
• Egen terapi minst 25 timmars individualterapi (utöver de 25 timmar som utgör behörighet) hos legitimerad

Examinationsformer

• Godkänt på utbildningens samtliga kurser och
• För psykoterapeutexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt

Litteraturlista

Cirka 6000 sidor

Abbass, A., Rabung, S., Leichsenring, F., Refseth, J. & Midgley, N. (2013).

Psychodynamic psychotherapy for children and adolescents: A meta-analysis of short-term psychodynamic models. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 52(8), 863–875.

Allen, J. P. & Tan, J. S. (2016) The multiple facets of attachment in adolescence. In J. Cassidy & P. Shaver (red.), Handbook of Attachment: Theory, Research and Clinical Implications (3rd edition), 399–415.

Almqvist, K., Norlén, A., Tingberg, B. (2019). Barn, unga och trauma. Att uppmärksamma, förstå och hjälpa. Natur & Kultur.

American Psychiatric Association. (2013). Mini-D 5 – Diagnostiska kriterier enligt DSM-5 Svensk utgåva (2014). Översättning: J. Herlofsson. Pilgrim Press.

Aveline, M., Strauss, B. & Stiles, B. (2006). Psychotherapy Research. I G. O. Gabbard, J. Beck & J. Holmes (red.). Oxford textbook of psychotherapy. Oxford University Press, 449–458.

Barker, C., Pistang, N., & Elliot, R. (2015) Research methods in Clinical Psychology: An Introduction for Students and Practitioners (3. Utg.) Wiley-Blackwell.

Bate, J., Prout, T.A., Rousmaniere, T. & Vaz, A. (2022). Deliberate practice in child and adolescent psychotherapy. American Psychological Association

Beebe, B., Knoblauch, S., Rustin, M. S. W. & Sorter, D. (2003). A comparison of Meltzoff, Trevarthen, and Stern. Psychoanalytic Dialogues, 13(6), 777–804.

Berthelot, N., Ensink, K., Bernazzani, O., Normandin, L., Luyten, P. & Fonagy, P. (2015). Intergenerational transmission of attachment in abused mothers: The role of trauma-specifik reflective functioning. Infant Mental Health Journal, 36(2), 200–212.

Bick, E. (1964) Notes on infant observation in psychoanalytic training. The international Journal of Psychoanalysis, 45, 558–566.

Björklind, C. (2017) Allt handlar om sex. Svenska Psykoanalytiska skriftserien, 14.

Blake, P. (2021). Child and adolescent psychotherapy. Making the conscious unconscious. Routledge.

Blomberg, B. (2008). Barnpsykoterapeutens rum. Mellanrummet – Nordisk tidskrift för barn- och ungdomspsykoterapi, 18, 110–124.

Bolton, C. Griffiths, J. Stone, J. & Thomson Salo, F. (2007). The experience of infant observation: A theme and variations for four voices. Infant Observation, 10(2), 129–141.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.

Bridger, K. M., Binder, J. F. & Kellezi, B. (2020). Secondary Traumatic Stress in Foster Carers: Risk Factors and Implications for Intervention. Journal of Child and Family Studies, 29, 482–492.

Broberg, A., Almqvist, K., Risholm Mothander, P. & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi.

Utveckling på avvägar. (2., rev. utg.). Natur & Kultur.

Broberg, A., Risholm Mothander, P. & Granqvist, P. (2020). Anknytningsteori. Stockholm: Natur & Kultur. Andra utökade utgåvan.

Camoirano A. (2017). Mentalizing makes parenting work: A review about parental reflective functioning and clinical interventions to improve It. Frontier of Psychology. 8(14). https://doi.org/10.3389/fpsyg.2017.00014

Clark, S. L., Palmer, A. N., Akin, B. A., Dunkerley, S., & Brook, J. (2020). Investigating the relationship between trauma symptoms and placement instability. Child Abuse & Neglect, 108.

Cook, A., Spinnazola, J., Ford, J., Lanktree, C., Blaustein, M., Cloitre, M., van der Kolk, B. (2005). Complex trauma in children and adolescents. Psychiatric Annals, 35(5), 390–398.

Csibra. G. (2010). Recognizing communicative intentions in infancy. Mind & Language, 25(2), 141-168. https://doi.org/10.1111/j.1468-    0017.2009.01384.x

Dalman, C., Bremberg, S., Åhlen, J., Ohlis, A., Agardh, E., & Wicks, S. (2021). Psykiska besvär och psykiatriska tillstånd hos barn och unga – begrepp mätmetoder och

Ehrenreich, S. E., George, M. J., Burnell, K. & Underwood, M.K. (2021). Importance of digital communication in adolescents’ development: Theoretical and empirical advancements in the last decade. Journal of Research on Adolescence, 31(4), 928–943.

Fonagy, P. (2008). A genuinely developmental theory of sexual enjoyment and Its implications for psychoanalytic technique. Journal of the American Psychoanalytic Association, 56(1), 11–36.

Fonagy, P., Lemma, A., Target, M., O’Keefe, S., Constantinou, M. P., Ventura Wurman, T., Luyten, P., Allison, E, Roth, A., Cape, J. & Pilling, S. (2020). Dynamic interpersonal therapy for moderate to severe depression: a pilot randomized controlled and feasibility trial. Psychological Medicine, 50(6).

Fors, M. (2020). Makt och privilegier i psykoterapi. Studentlitteratur.

Forslund, T., Granqvist, P., van IJzendoorn, M. H., Sagi-Schwartz, A., Glaser, D., Steele, M., Hammarlund, M., Schuengel, C., Bakermans-Kranenburg, M. J., Steele, H., Shaver, P. R., Lux, U., Simmonds, J., Jacobvitz, D., Groh, A. M., Bernard, K., Cyr,

52. , Hazen, N. L., Foster, S., . . . Duschinsky, R. (2022). Attachment goes to court: Child protection and custody Attachment & Human Development, 24(1), 1–52. https://doi.org/10.1080/14616734.2020.1840762

Frankl, M. & Jonsson, E. (2022). Affektfobiterapi – teori, praktik och manual för gruppterapi. Studentlitteratur.

Gerber, A.J., Kocsis, J., Milrod, B., Roose, S., Barber J., Thase, M., Perkins, P. & Leon, A. (2011). A quality-based review of randomized controlled trials of psychodynamic psychotherapy. American Journal of Psychiatry, 168(1), 19-28

Goodyer, I. M., Reynolds, S., Barrett, B., Byford, S., Dubicka, B., Hill, J., Holland, F., Kelvin, R., Midgley, N., Roberts, C., Senior, R., Target, M., Widmer, B., Wilkinson, P., & Fonagy, P. (2017). Cognitive behavioural therapy and short-term psychoanalytical psychotherapy versus a brief psychosocial intervention in adolescents with unipolar major depressive disorder (IMPACT): A multicentre, pragmatic, observer-blind, randomised controlled superiority trial. Lancet Psychiatry, 4, 109–119.

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105–112.

Grienenberger, J., Kelly, K & Slade, A. (2005). Maternal reflective functioning, mother-infant affective communication, and infant attachment: Exploring the link between mental states and observed caregiving behavior in the intergenerational transmission of attachment. Attachment & Human Development, 7(3), 299–311.

Halfon, S., Bekar, O., & Gürleyen, B. (2017). An empirical analysis of mental state talk and affect regulation in two single-cases of psychodynamic child therapy. Psychotherapy, 54(2), 207-219.

Halfon, S. & Besiroglu, B. (2020). Parental reflective function and children’s attachment-based mental state talk as predictors of outcome in psychodynamic child psychotherapy. Psychotherapy, 58(1), 81-94

Haugvik, M. & Johns, U. T. (2006). Betydningen av felles fokus i tidsavgrenset psykoterapi med barn. Tidskrift for norsk psykologforening, 43, 19-29. http://www.psykologtidsskriftet.no/index.php?seks_id=240087&a=2

Havnesköld, L. & Elmqvist, B. (2020). Psykoterapi. De sex grundläggande kompetenserna. Studentlitteratur, 275–293.

Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Liber.

Hoffman, L. (2020). How can I help you? Dimensional versus categorical distinctions in the assessment for child analysis and child psychotherapy. Journal of Infant, Child, and Adolescent Psychotherapy, 2020, 19(1), 1–15.

Hunt, J. (2014). An initial study of transgender people’s experiences of seeking and receiving counselling or psychotherapy in the UK. Counselling and Psychotherapy Research, 14(4), 288–296.

Kim, E. Y. (2010). An activating mechanism of aggressive behaviour in disorganized attachment: a moment-to-moment case analysis of a three-year-old. Journal of Child Psychotherapy, 36(2), 152–167.

Kronengold, H. (2017). Hey Toy Man: Stories from Child & Adolescent Psychotherapy – A Curious Space. Routledge.

Kubicek, L., Riley, K., Coleman, C., Miller, G. & Linder, L. (2013). Assessing the emotional quality of parent–child relationships involving young children with special needs: Applying the constructs of emotional availability and expressed emotion. Infant Mental Health Journal, 34(3), 242–256.

Kunstlicher, A. (2009). Förlust och närvaro. Om att erfara förlust. Svenska psykoanalytiska föreningens skriftserie, 11.

Landström, C., & Levander, L. (2018). Mitt mest actionfyllda halvår. Mellanrummet – Nordisk tidskrift för barn- och ungdomspsykoterapi, 36.

Landsverk, J. A., Burns, B. J., Stambaugh, L., F. & Rolls Reutz, J. A. (2009). Psychosocial Interventions for children and adolescents in foster care: Review of research litterature. Child Welfare, 88(1), 49–69.

Langemar. P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi: Att låta en värld öppna sig. Liber.

Lemma, A., Target, M. & Fonagy, P. (2011, 2014). Brief Dynamic Interpersonal Therapy: A Clinician’s Guide. Oxford University Press. 1–198.

Lemma, A., Savulescu, J. (2021). To be or not to be? The role of the unconscious in transgender transitioning: Identity, autonomy and well-being. Journal of Medical Ethics, 49(1),1-8.

Lindgren, O., Folkesson, P. & Almqvist, K. (2009). Psykoterapins g-faktor. Läkartidningen, 106 (37), 2285–2288.

Lovegrove Lepisto, B. (2012). My space, your space, whose space? The use/abuse of technology in the treatment of an adolescent. Journal of Infant, Child and Adolescent Psychotherapy, 11(2), 113–120.

Lökke, P. A. (2019) Julia Kristeva om ungdomen. Mellanrummet – Nordisk tidskrift för barn- och ungdomspsykoterapi, 37.

Malberg, N. (2015). Activating mentalization in parents: An integrative framework. Journal of Infant, Child, and Adolescent Psychotherapy, 14, 232–245.

Malmberg, L. (2001). Att försöka förstå världen – några aspekter på den tidiga utvecklingen i en spädbarnsobservation och i en barnpsykoterapi. Mellanrummet – Nordisk tidskrift för barn- och ungdomspsykoterapi, 4, 11–21.

Malterud, K. (2001). Qualitative research: Standards, challenges, and guidelines. The Lancet, 358, 483–488.

Mechler, J., Lindqvist, K., Carlbring, P., Topooco, N., Falkenström, F., Lilliengren, P., Andersson, G., Johansson, R., Midgley, N., Edbrooke-Childs, J., Dahl, H.-S. J., Sandell, R., Thorén, A., Ulberg, R., Lindert Bergsten, K. & Philips, B. (2022).

Therapist-guided internet-based psychodynamic therapy versus cognitive behavioural therapy for adolescent depression in Sweden: A randomised clinical non-inferiority trial. The Lancet Digital Health, 4(8), E594-E603. Mellanrummet. (2007). Tema: Psykoterapi och lek. Lite historisk bakgrund.

Mellanrummet – Nordisk tidskrift för barn- och ungdomspsykoterapi,17, 8–23.

Midgely, N., Ensink, K., Lindqvist, K., Malberg, N. & Muller, N. (2017). Mentalization-Based Treatment for children: A time-limited approach. American Psychological Association.

Midgley, N., Mortimer, R., Cirasola, A., Batra, P. & Kennedy, E. (2021). The evidence-base for psychodynamic psychotherapy with children and adolescents: A narrative synthesis. Frontiers in Psychology, 12, 662–671. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.662671.

Muller, N. & Midgley, N. (2020). The clinical challenge of Mentalization-based

Therapy with children who are in “pretend mode”. Journal of Infant, Child and Adolescent Psychotherapy, 19(1), 16-24.

Muratori, F., Picchi, L. Bruni, G. Patarnello, M. & Romagnoli, G. (2003) A two-year follow-up of psychodynamic psychotherapy for internalizing disorders in children.

Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 42(3), 331–339.

Nilsson, M. (2009). Table hockey: attack or linking? Psychoanalytic psychotherapy with an autistic boy. Journal of Child Psychotherapy, 35(2), 131–141.

Nilsson, M. (2014). Saying farewell. Aspects of termination with autistic children. EFPP Psychoanalytic Psychotherapy Review, 7, 1–10.

Nordanger, D. Ø. & Braarud, H. C. (2014). Regulering som nøkkelbegrep og toleransevinduet som modell i en ny traumepsykologi. Tidsskrift för Norsk Psykologforening, 51, 530–536.

Novick, K.K. & Novick, J. (2005). Working with parents makes therapy work. Rowan & Littleman Publishers, INC.

O´Donovan, A. & Nixon, E. (2019). “Weathering the storm:” Mothers’ and fathers’ experiences of parenting a preterm infant. Infant Mental Health Journal, 40(4), 573–587.

Orford, E. (1998). Wrestling with the whirlwind: An approach to the understanding of ADD/ADHD. Journal of Child Psychotherapy, 24, 253–266.

Palmer, R., Nascimento, L. N. & Fonagy, P. (2013). The state of the evidence base for psychodynamic psychotherapy for children and adolescents. Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America, 22(2), 149–214.

Perry, B. (2004). Maltreatment and the Developing Child. How early Childhood Experiences Shapes Child and Culture. Inaugural lecture September 23, 2004.

Perry, A. (red.) (2009). Teenagers and attachment. Helping adolescents engage with life and learning. Worth. 175–194.

Philips, B. & Holmqvist, R. (Red.). (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Liber.

Poynton, M. (2012). ”We should be playing not talking”: play, self-agency and moving towards depressive moments. Journal of Child Psychotherapy, 38(2), 185–198.

Rao, A. S., Lemma, A., Fonagy, P. Sosnowska, M., Constantinou, M. P., Fijak-Koch,

1. & Gelberg, G. (2019). Development of dynamic interpersonal therapy in complex care (DITCC): a pilot study. Psychoanalytic Psychotherapy1474-9734, Routledge.

Rossouw, T., Wiwe, M. & Vrouva, I. (red.). (2021). Mentalization-Based Treatment for Adolescents. A Practical Treatment Guide. Routledge.

Rousmanière, T. (2019). Målmedveten träning för psykoterapeuter. Studentlitteratur. Ruggeiro, I. (2006). Consultation in adolescence: Hurried, terminable, interminable. International Journal of Psychoanalysis, 87, 537–554.

Rustin, M. (1982). Finding a way to the child. Journal of Child Psychotherapy, 8, 145–150.

Salomonsson, B. (2013). An infant’s experience of postnatal depression. Towards  a psychoanalytic model. Journal of Child Psychotherapy, 39(2), 137–155.

Seligman, S. (1999). Integrating Kleinian theory and intersubjective infant research observing projective identification. Psychoanalytic Dialogues, 9(2), 129–159.

Shai, D. & Belsky, J. (2011). When words just won’t do: Introducing parental embodied mentalizing. Child Development Perspectives, 5, 173–180.

Sim, K., Gwee, K. P. & Bateman, A. (2005). Case formulation in psychotherapy: Revitalizing its usefulness as a clinical tool. Academic Psychiatry, 29(3), 289–292.

Skårderud, F. Sommerfeldt, B. Fonagy, P. (2012) Den reflekterande kroppen. Mentalisering og spiseforstyrrelser, Mellanrummet Nr. 26

Slade, A. (2008). Mentalization as a frame for working with parents in child psychotherapy. I E. L. Jurist, A. Slade & S. Bergner (red.). Mind to mind: Infant research, neuroscience, and psycho-analysis. Other Press, 307–334.

Slade, A. (2009). Mentalizing the unmentalizable: Parenting children on the spectrum. Journal of Infant, Child, and Adolescent Psychotherapy, 8(1), 7–21.

Slade, A., Grienenberger, J., Bernbach, E., Levy, D. & Locker, A. (2005). Maternal reflective functioning, attachment and the transmission gap: a preliminary study. Attachment & Human Development, 7(3), 283–298.

Socialstyrelsen (2021). Att lyssna på barn i familjehem. En nationell brukarundersökning om familjehemsplacerade barns upplevelser av vården. 7, 19–45.

Socialstyrelsen (2021). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2020. Stern, D. N. (1991). Ett litet barns dagbok. Natur och Kultur.

Stänicke, L. I., Johns, U. T. &. Landmark, A. F. (red.) (2021). Lek og kreativitet – i psykoterapi med barn og ungdom. Gyldendal

Svendsen, B. (2013). Allianse i psykoterapi med barn. Mellanrummet – Nordisk tidskrift för barn- och ungdomspsykoterapi, 29, 4–12.

Sverne Arvill, E., Hjelm, Å. & Johnsson, L-Å. (2020). Etik och juridik för psykologer och psykoterapeuter. Studentlitteratur.

Tessier, V. P., Normandin, L., Ensink, K., & Fonagy, P. (2016). Fact or fiction? A longitudinal study of play and the development of reflective functioning. Bulletin of the Menninger Clinic, 80(1), 60–79. https://doi.org/10.1521/bumc.2016.80.1.60

Thydell, J. (2008). Det fattas en tärning. Månpocket.

Trowell, J., Joffe, I., Campbell, J., Clemente, C., Almqvist, F., Soininen, M., Koskenranta-Aalto, U., Weintraub, S., Kolaitis, G., Tomaras, V., Anastasopoulos, D., Grayson, K., Barnes, J. & Tsiantis, J. (2007). Childhood depression: a place for psychotherapy. An outcome study comparing individual psychodynamic psychotherapy and family therapy. European Child and Adolescent Psychiatry, 6(3), 157-167.

Tsoukala, K. (2018) ’Un-certainty’: working therapeutically with a transgender young person and learning to bear the unknown, Journal of Child Psychotherapy, 44(1), 90–107.

Tustin, F. (1991). Revised understanding of psychogenic autism. Psychoanalytic Inquiry, 72, 585–591.

Venta, A., Sharp, C., Fletcher, J. & Fonagy, P. (2021). Developmental psychopathology. John Wiley & Sons.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. von Below, C. (2020a). Anknytning i psykoterapi. Natur och Kultur.

von Below, C. (2020b). “We Just Did Not Get on”. Young adults’ experiences of unsuccessful psychodynamic psychotherapy – A lack of meta-communication and mentalization? Frontiers in Psychology, online publication June 2020. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2020.01243

Waddell, M. (2018). On Adolescens: Inside stories. The Tavistock Clinic Series/Karnac Books, Routledge

Westelrund, U., Sevedag, V., Hård, V., Karlsson, K., Lidmark, J. (2022) ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” – Unga hbtqi-personers levnadsvillkor. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Whitefield, C. & Midgley, N. (2015). ‘And when you were a child?’: how therapists working with parents alongside individual child psychotherapy bring the past into their work, Journal of Child Psychotherapy, 41(3), 272–292.

Wikman, S. (2018) Unga mår allt sämre – eller? Föreningen Mind. https://mind.se/wp-content/uploads/mind-rapport-om-ungas-psykiska-halsa.pdf