Böcker ger barn möjlighet att prata om det svåra

För oss som är vuxna finns det med största sannolikhet ett ömt minne eller två som väcks om ämnet barnböcker kommer på tal. Många av oss har också haft turen att få ta del av en stark tradition av barnboksförfattare, med Astrid Lindgren i spetsen.

En barnbok kan vara många saker och ha många fördelar. I sin mest grundläggande form har boken och läsande en given påverkan på språkutvecklingen (vissa studier pekar på att språkutvecklingen även påverkar förståelsen för matematik). Men en barnbok kan ge så mycket mer.

På Ericastiftelsen använder vi barnboken för flera olika syften. Den kan få välkomna barnet i väntrummet, men den kan också få vara en del av ett samtal om svåra händelser. Den kan vara en del i att komma nära och nå det svårpratade, enskilt och i grupp.

Emma Fornander, pedagog på Ericastiftelsen, värnar särskilt om högläsning som gemensam aktivitet i till exempel skolan.

– Barnboken blir en berättelse att samlas kring som gör att man kan få fatt i olika saker i gruppen, kanske svåra saker barn varit med om. Genom läsning och att prata om det lästa kan det som inte känns talbart bli just det. Dessutom får man en fin stund tillsammans och en gemensam upplevelse.

En av Emmas favoritböcker att läsa högt ur är Alfons Åberg.

– Det finns så mycket bra teman i Gunilla Bergströms böcker som man kan prata runt, som att vara rädd och att vara ensam. Många slutar läsa Alfons ganska tidigt för att man tänker att det är en bok för småbarn, men det är synd. Alfons går att läsa ända upp på mellanstadiet och då kan man träna på andra saker, som att läsa högt med mycket inlevelse eller att dramatisera, samtidigt som man kan få fatt i aktuella teman.

En annan behållning av högläsning är en mysig stund tillsammans med barnen, fri från stress.

– Som föräldrar slutar vi ofta läsa böcker tillsammans när barnet lär sig att läsa själv. Man ska inte underskatta den närhet och samvaro som uppstår vid högläsning, även när barnet blir äldre. Högläsning ger också den fina möjligheten att prata om och runt det som händer i boken.

Just nu pekar samhällstrenden mot att läsandet går ned, särskilt ju äldre barn och unga blir, enligt rapporten ”Ungar och medier 2019” från Statens medieråd. Andra medier tar över bokens roll.

– För att få barn att hitta lusten till att läsa på egen hand gäller det att hitta rätt bok. Det måste vara en bok som matchar både intresse och rätt nivå gällande mognad och läsförmåga. Det här är ingen lätt uppgift men då ska man veta att runt om landet finns många duktiga bibliotekarier som gör ett fantastiskt jobb. Ta hjälp av dem! Hittar du rätt böcker kommer läslusten – jag lovar!

Fem tips för att öka läsandet hos barn

1. Läs tillsammans med barnen och prata om det som händer i boken.
2. Ha en mysig stund tillsammans, fri från stress.
3. Var en läsförebild för barnen, se till att böcker finns där barnen är.
4. Försök hitta rätt böcker för barnets/ungdomens läsförmåga och intresse.
5. Ta hjälp av bibliotekarierna – de är fantastiska! (och tjänsten är gratis)

Boktips från Ericastiftelsens medarbetare

0-3 år

• Död av Stina Wirsén (döden på ett enkelt sätt, om en död fågel)
• Vems syskon? av Stina Wirsén (om att få ett syskon)
• Vem är arg? av Stina Wirsén
• Vem bestämmer? av Stina Wirsén
• Liten av Stina Wirsén

3-6 år

• Vem finns? Av Stina Wirsén (att förlora ett spädbarn/syskon)
• Pricken av Margret Rey, H A Rey (olikhet, utanförskap)
• I huset där jag bor av Lena Sjögren (olikhet på vardaglig nivå)
• Böckerna om Alfons Åberg av Gunilla Bergström (många olika teman)
• Allihop av Anna Clara Tidholm (fyra berättelser med olika teman samlade i en bok)
• Knacka på, och andra böcker, av Anna Clara Tidholm (för de minsta utifrån vikten av både verbal dialog, gemensamt fokus och turtagning)
• Vem ska trösta Knyttet? av Tove Jansson (ensamhet, rädsla, att vara modig fast man inte törs)
• Alla utom Allis av Eva Staaf, Clara Dackenberg (att inte bli bjuden på kalas)
• Ninna och Sjukhusfåglarna av Matilda Ruta (att ligga på sjukhus)
• Ninna och Stormskolan av Matilda Ruta (att börja skolan, vänner)
• Jag och alla av Ylva Karlsson, Sara Lundberg (olika känslor, identitet, förutsättningar)
• Ibland är jag arg av Carl Stenbäck (ilska)
• Lill-Zlatan och morbror Raring av Pija Lindenbaum.
• Ensam mullvad på en scen av Ulf Nilsson
• Tummen tittar på natten av Inger Sandberg (att känna sig mörkrädd)
• Lilla kotten får besök av Lena Anderson
• En gång blev jag väldigt, väldigt rädd av Chandra Ghosh Ippen (om hur man kan reagera i skrämmande och svåra situationer)
• Lillebror och Nalle av Jujja Wieslander och Thomas Wieslander (om hur barn kan känna inför olika vardagssituationer)
• Meningen med livet av Lotta Olsson.

6-9 år

• Böckerna om Myran av Linn Gottfridsson (om att vara sex år och ha föräldrar som bråkar och skiljer sig)
• Böckerna om Dunne av Rose Lagercrantz (vänskap, känslor, att leva med en förälder)
• Böckerna om Sandvargen av Åsa Lind
• Stella och hemligheten av Madeleine Bernadotte , Karini Gustafson-Teixeira , Marie Oskarsson
• Böckerna om Paddington av Michael Bond
• Böcker av Barbro Lindgren, exempelvis Loranga, Dartanjang och Masarin.

9-12 år

• Allt som händer inuti: Om tankar och känslor från A till Ö av Reyhaneh Ahangaran (en bok om hur man mår, med ett direkt tilltal till barnet).
• Syltmackor och oturslivet Anna Ehring (om att ha förlorat en förälder)
• Edward Tulanes fantastiska resa av Kate DiCamillo
• Godnatt mister Tom av Michelle Magorian
• Comedy queen av Jenny Jägerfeld (om sorg och förlust av förälder i självmord)

Klassiker för alla åldrar

• Alla böcker av Astrid Lindgren
• Alla böcker av Tove Jansson
• Alla böcker av Anna Höglund (egentligen för alla åldrar)

Svåra teman

Böcker av Gro Dahle (skriver om riktigt svåra saker, trauman):

• Den arge (om våld i familjen)
• Mammas hår (om psykisk ohälsa hos vuxna, för barn)
• Kriget (om konflikter och tvist mellan föräldrar)
• Bläckfisken (om sexuella övergrepp)