Ett gott ledarskap är A och O för arbetslivets krishantering   

Efter skolskjutningen i Örebro har medvetenheten ökat om behovet av krishantering i arbetslivet. Det gäller inte minst på skolor och på andra offentliga arbetsplatser. Ericastiftelsen ger nu tillsammans med psykologerna Magnus Brolin och Per Calleberg uppdragsutbildningen ”Krishantering i arbetslivet.” 

Först och främst, varför behövs en kurs som handlar om krishantering i arbetslivet?  

 Magnus: Yrkesverksamma inom exempelvis skola, socialtjänst och företagshälsovård har ofta i uppdrag att arbeta med allvarliga händelser, kris och krishantering för människor i olika åldrar och situationer. Ändå behandlas krishantering och krispsykologi endast översiktligt på de flesta yrkesutbildningar, inte minst psykologutbildningen. Den här kursen vill fylla den kunskapsluckan och ge konkreta verktyg när krisen uppstår.   

Per: Ja, det finns verkligen ett behov att fylla och med hjälp av Ericastiftelsen har vi nu kunnat bredda kursen. Tack vare deras kunskap har vi nu också med det särskilda perspektivet kring barn och unga.   

Hur skiljer sig krishantering i arbetslivet från annan krishantering?  

Per: Gränssnittet mellan ledarskap och psykologin är en nyckel här. I kursen har vi tagit många års erfarenhet av krishantering, kopplat den till forskning och gjort den tillgänglig i arbetslivet. Vi lägger stor vikt vid det faktum att behovet av ledarskapet ökar enormt när stressen ökar, som den gör i en kris. Och att ledarna måste kunna möta den stressen.  

Vad är avgörande för att arbetsplatsen klarar av krisen när den kommer?    

Magnus: Det är alltid bra att förbereda sig, till exempel skapar riskanalyser handlingskraft. Det kan räcka med att kunna svara på enkla frågor som: Vilka risker finns på vår arbetsplats? Vad kan hända här, och hur agerar vi om det händer? Hur säkrar vi att cheferna gör det som behövs?   

Sen finns det tre avgörande skyddsfaktorer för att lyckas med en krishantering. Det handlar om att utöva ett gott ledarskap, att sänka stressen som skjuter i taket och att erbjuda socialt stöd. Så om det till vardags finns förtroendefulla ledare, om stressen normalt sett inte är för hög och om det finns en bra social samvaro på arbetsplatsen där medarbetare tar hand om varandra, ser varandra – ja då finns goda förutsättningar för att klara en kris.   

  Vilka är de största riskerna om dessa tre skyddsfaktorer inte finns på plats?   

Per: En risk är att man inte förstår hur viktig man är som chef och ledare. Att man tror att psykologer ska komma in och lösa krisen. Vi menar att det inte går att sitta och vänta på att psykologerna ska krishantera, experter bör hellre användas för att chefer och andra i krisorganisationen ska få vägledning.    

I den akuta fasen av krisen, vad gäller då?   

Per: Det beror förstås på krisens karaktär, under en livshotande akut kris som en skolskjutning är det enda viktiga att sätta sig säkerhet. Men om vi pratar om ”så länge som folk mår dåligt”, är det vettigt att utgå från den så kallade psykologiska första-hjälpen.  Den utgår från fem principer: 

• Trygghet 
• Lugn 
• Samhörighet 
• Tillit 
• Hopp  

Kan du utveckla hur dessa principer tillämpas?    

Per: Först handlar det om att du behöver främja säkerhet och trygghet, att se till att personen inte är i fara längre. Därefter kan du arbeta för att få hen eller gruppen att bli lugn. Syftet är att skapa utrymme för att stressen ska gå ner. Sedan blir det viktigt att känna samhörighet. Vi är helt enkelt flockdjur som känner oss tryggare tillsammans. Du behöver också främja tilliten, både till samhället och till den egna organisationen. Även självtillit är centralt här, att du ger den krisdrabbade ett bemötande som förmedlar att ”du är en välfungerande människa”. Det blir en sorts hjälp till självhjälp. Till sist vill du förmedla hopp. Det kan du göra genom att påminna om att det finns en framtid, som till exempel fråga ”Vad gör vi sen, när allt detta är över?”  

Räcker det inte att ha checklistor och följa dem?   

 Magnus: Ofta efterfrågas detaljerade checklistor i krisarbetet, men vi vill i stället rusta psykologer och chefer till ett bredare tänk, alltså ett perspektiv som funkar i de flesta sammanhang. En sorts kompassriktning. Det finns till exempel många sätt att skapa lugn. Det kan handla om allt från att ta en fika till att uppmuntra medarbetarna till att jobba hemma.   

Nämn tre saker som ni vill att de som går kursen tar med sig!   

Magnus och Per:  

• Bli medveten om att när det är kris så ökar behovet av ett fungerande ledarskap som är närvarande, empatisk, uppskattande. Behåll också några personer i krisorganisationen som har det långsiktiga strategiska perspektivet och överblicken, så att inte alla springer på operativa korta bollar.   

• Börja tänka utifrån principerna för psykologiska första-hjälpen. De är intuitiva, vettiga och tillämpliga.   

• Släpp inte krishanteringen för tidigt. Den är inte avslutad förrän utvärderingen är gjord.  

Nästa kursomgång av ”Krishantering i arbetslivet” startar i höst och är nu öppen för anmälan. Målgrupper för utbildningen är exempelvis socialtjänst, elevhälsa, ledning i pedagogiska verksamheter samt hälso- och sjukvård och personal inom HR.