TF-KBT: Traumabehandling för barn och unga

Marja Onsjö är legitimerad psykolog och har mångårig erfarenhet av behandling av barn och unga som uppvisar traumarelaterade svårigheter. Hon är certifierad utbildare och handledare i traumafokuserad KBT och har under många år arbetat med att ge utbildningar i bedömning och behandling av trauma, såväl nationellt som internationellt. I vår utbildar hon i TF-KBT på Ericastiftelsen. Här svarar Marja på några frågor om TF-KBT.

Vad är TF-KBT?

TF-KBT är en förkortning av Trauma-Fokuserad Kognitiv Beteendeterapi som är en välbeprövad och effektiv behandlingsmetod. Målgrupp för behandlingen är barn och unga mellan tre och arton år som upplevt trauma och som uppvisar olika former av traumarelaterad problematik. Många tänker kanske primärt på PTSD (Posttraumatiskt Stressyndrom) men metoden har även visat sig vara effektiv mot depression, ångest, beteendeproblem och annan traumarelaterad problematik.

TF-KBT är en strukturerad korttidsbehandling som, beroende av barnets individuella behov och livssituation, genomförs under åtta till tjugofem sessioner. Barnet deltar tillsammans med en förälder eller annan omsorgsperson och samma terapeut träffar både barn och medföljande vuxen.

Genom att kombinera kunskap om anknytning och trauma med kognitiva och beteendeterapeutiska tekniker fokuserar TF-KBT på att identifiera och förändra negativa tanke- och beteendemönster som är kopplade till traumatiska upplevelser. Inom ramen för en trygg, lekfull och stödjande miljö hjälper TF-KBT barn att bearbeta och hantera upplevda trauman vilket ofta leder till betydande förbättringar i barnens mående och fungerande.

Var kommer TF-KBT ifrån, hur utvecklades metoden?

Metoden utvecklades i USA genom ett samarbete mellan Judith Cohen, Ester Deblinger och Anthony Mannarino under 1990-talet. Ester är psykolog och professor, Judith har en bakgrund som barn- och ungdomspsykiater och Anthony är professor i psykiatri.

Inledningsvis utformades TF-KBT specifikt för att behandla barn som utsatts för sexuella övergrepp men metoden har sedan dess utvecklats och anpassats även till många andra typer av trauma.

Hur går det till när man använder TF-KBT?

TF-KBT är en strukturerad men flexibel behandlingsmetod som ger stort utrymme för anpassningar beroende av barnets behov och personlighet.

Behandlingen inleds med att terapeuten bedömer barnets mående och behov samt förbereder barn och medföljande vuxen för behandlingen. Under terapin kommer terapeuten genom åldersanpassade, lekfulla former gradvis att tillsammans med barnet närma sig och hantera traumatiska minnen genom exponering och bearbetning.

Parallellt arbetar terapeuten med föräldern och hjälper både barn och förälder att omstrukturera negativa tankemönster och utveckla coping-färdigheter för att hantera påfrestningar och svåra känslor.

Terapin avslutas med en utvärdering av framsteg och planering för fortsatt stöd om det behövs.

Vad är metoden till för? I vilka sammanhang kan man använda TF-KBT?

Även om TF-KBT är effektivt i att minska symtom på PTSD krävs det, som nämnts ovan, inte en PTSD-diagnos för att behandling ska vara gynnsamt.

TF-KBT behandlar även andra traumarelaterade problem, inklusive affektiva (t.ex. depressiva, ångest), kognitiva och beteendemässiga problem, samt förbättrar den deltagande vuxnes förståelse för, och bemötande av, barnet.

Arbetet fokuserar därför även på föräldraskapsfärdigheter, förälderns egna reaktioner och på att öka positiva interaktioner mellan barn och vuxen.

Vad finns det för evidens för att metoden fungerar?

Metoden är välbeforskad och den sammanlagda evidensen visar att TF-KBT är en effektiv behandlingsmetod för barn och unga som lider av traumarelaterad problematik. Just att den är så effektiv och anpassningsbar har gjort den till en standardbehandling inom traumabehandlingsfältet över hela världen.

TF-KBT rekommenderas som första behandlingsinsats av svenska Socialstyrelsen och av flera ledande internationella organisationer och myndigheter inom psykisk hälsa och trauma, inklusive American Psychological Association (APA) och National Institute for Health and Care Excellence (NICE).

Vilka yrkesroller kan ha nytta av metoden? Vilka kan söka till utbildningen om TF-KBT vid Ericastiftelsen?

I alla sammanhang där man träffar barn kommer barn som har svåra upplevelser med sig att finnas. Har organisationen man är anställd inom i uppdrag att erbjuda psykologisk behandling till barn och unga, t.ex. inom barn- och ungdomspsykiatri (BUP) eller Ungas psykiska hälsa (UPH), är TF-KBT en viktig metod att behärska.

För att antas till utbildningen är psykologlegitimation alternativt hälso-sjukvårdsutbildning (till exempel läkare eller socionom) med påbyggnad av grundläggande psykoterapeututbildning med KBT-inriktning (tidigare steg 1) en förutsättning.

Utbildningen utgår från klinisk verksamhet så det är avgörande att man har förutsättningar att genomföra behandling på arbetsplatsen.

Innan utbildningen startar förväntas deltagarna genomföra en webb-utbildning på https://tfcbt2.musc.edu/. Utbildningen kostar 35 dollar och tar ungefär en dag att genomföra.

Hur lång är utbildningen och vad ska man tänka på om man funderar på att söka?

Ericastiftelsens utbildning startar med en introduktionshalvdag och sträcker sig sedan över två terminer. Under introduktionen kommer vi, förutom att lära känna varandra, att gå igenom lämpliga patientärenden, bedömningsmoment och andra praktiska frågor.

När utbildningen sedan drar igång på allvar är tanken att terapeuterna redan från start ska ha patienter i behandling parallellt med utbildningen.

Utbildningen består, utöver introhalvdagen, av fem heldagar under termin 1. Handledning på patientärenden sker parallellt i smågrupper under termin 1 och 2, 1 tillfälle/månad digitalt. I och med att handledningen sträcker sig över två terminer kommer deltagarna att få möjlighet att genomföra flera behandlingar och på så sätt få erfarenhet av hur behandlingen kan anpassas utifrån olika barns behov.

Arbetet med TF-KBT kan bitvis vara utmanande men det är också bland det roligaste behandlingsarbete man kan göra, de positiva effekterna ofta är så påtagliga och stora – det blir tydligt att man fått vara med och göra skillnad i någons liv.

Av erfarenhet vet vi att det är positivt att flera behandlare från samma arbetsplats går utbildningen tillsammans om möjlighet finns, då man kan pusha och inspirera varandra i arbetet.

Nämn något/några konkreta exempel på då metoden kan vara till nytta:

Självskrivet är i de fall man känner till att barn har upplevt skrämmande händelser och de uppvisar traumarelaterad problematik. Även i fall där traumaupplevelserna är mindre välkända kan TF-KBT vara hjälpsamt, till exempel barn som blivit familjehemsplacerade och där det uppstår problem i relationer, skola etc.

TF-KBT är flexibelt vilket medför att barn som har autism, ADHD eller intellektuella funktionsnedsättning kan erbjudas behandling anpassat till sina behov.

Ibland finns en uppfattning om att det inte är aktuellt att erbjuda behandling till barn som befinner sig i pågående osäkra situationer, samtidigt är det ofta de barnen som har störst behov av hjälp och stöd. TF-KBT innehåller, vid behov, moment som syftar till att kartlägga och öka tryggheten för barn inför och under behandling. Samarbete med socialtjänst och skola parallellt med behandling kan många gånger medföra att barnets situation tryggas och att omgivningens förståelse för barnets svårigheter ökar.

Varje barns situation är unik och behöver bedömas innan vi kan avgöra om det är aktuellt med TF-KBT behandling.

Finns det några andra källor där man kan läsa mer?

https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/tf-kbt-traumafokuserad-kognitiv-beteendeterapi/

https://tfcbt.org/

”Behandling av trauma och traumatisk sorg hos barn och ungdomar” av Judith Cohen, Anthony Mannarino och Ester Deblinger
https://www.nok.se/titlar/laromedel-b2/behandling-av-trauma-och-traumatisk-sorg-hos-barn-och-ungdomar/ee9590a7-498e-44a6-ac4b-8539a784baef

Nyfiken på utbildningen?

Du kan läsa mer om kursen i TF-KBT här.