Veronika hittade mönster och minskade ångesten

Flicka som funderar med sin telefon i handen

Veronikas prestationsångest gjorde det omöjligt att fortsätta studierna. På Ericastiftelsen fick hon hjälp att se mönster i sitt sätt att tänka och känna. Viktigast av allt var kanske att slippa vara ensam med allt det jobbiga. Så småningom kunde hon börja plugga igen. 

Tack för att du ställer upp på intervju om dina erfarenheter av Ericastiftelsens behandlingsverksamhet. Hur kom du i kontakt med Ericastiftelsen?

– När jag pluggade sökte jag hjälp hos en psykolog på Stockholms universitet. Eftersom universitetet inte hade resurser för att ge den sortens hjälp jag behövde så tipsade psykologen om Ericastiftelsen. Så jag ringde till Ericastiftelsen och berättade att jag mådde skit och att jag verkligen ville komma dit.

Hur var din situation då?

– Jag kände en generell nedstämdhet men framför allt hade jag en väldigt stor prestationsångest som påverkade mina studier och hela min tillvaro.

Vad hände sen?

– Jag fick träffa en terapeut på Ericastiftelsen och beskriva min situation. Efter det första samtalet frågade terapeuten om det kändes bra. Jag sade ja och vi kom överens om att fortsätta behandlingen. Utifrån vad jag berättade under det första samtalet föreslog terapeuten en behandling med inriktningen psykodynamisk samtalsterapi.

Vad är psykodynamisk samtalsterapi?

– Min tolkning är att det inte handlar om att ta hand om ett specifikt problem som man kan jobba med i till exempel kognitiv beteende terapi, KBT. Psykodynamisk terapi är mer inriktat på att lära sig om sig själv och att se sina egna mönster. Man lär sig att se hur saker och ting hänger ihop. Man kan också gå tillbaka till uppväxt och barndom för att hitta samband mellan då och nu.

Hur kunde ett behandlingstillfälle vara?

– Jag fick styra och ställa väldigt mycket. Jag berättade om vad som hände i mitt liv och vad jag kände inför det. Terapeuten lyssnade och flikade in saker. Det var lite som att vi lade pussel tillsammans. Terapeuten kunde koppla ihop saker som jag berättade med något annat jag tagit upp, kanske flera månader tidigare. Det hjälpte mig att hitta mönster i mitt sätt att tänka och känna.

Kom terapeuten med många tips och råd?

– Nej, och för mig var det väldigt skönt. Jag behövde ingen som moraliserade över mina val, jag var inte mottaglig för det då. I stället fick jag tid på mig att med hjälp av terapeuten själv komma till insikt om hur och på vilket sätt jag ville förändra mitt liv.

Hur kunde du känna dig före och efter ett samtal?

– Väldigt olika såklart. Ibland var jag lugn när jag kom dit, men så pratade jag om något jobbigt och kände mig uppriven efteråt. Andra dagar kom jag dit med en oro i kroppen och gick hem upplyft och lättad. I grunden kändes det i alla fall väldigt skönt att inte vara ensam med sina jobbiga tankar. Att det fanns en plats och en person som jag litade på som tog emot mina tankar.

Hur utvecklades terapin över tid?

– Jag kände att jag öppnade mig väldigt mycket och hade många saker att prata om. Då hände det också väldigt mycket med mig som person. Under den sista tiden planade utvecklingen ut lite grann. Vilket säkert berodde på att jag helt enkelt mådde bättre.

Hur gick det till när du slutade med terapin?

– När jag kände att jag mådde bättre och upplevde att jag hade en hyfsat stabil situation tog jag upp det med terapeuten. Då kom vi överens om att avsluta men att göra det i lugn takt. Vi satte upp ett datum ett halvår framåt och ägnade en del av den återstående terapin till att prata om att vi snart skulle sluta. Jag är glad att vi avslutade på det sättet. Annars är det nog lätt att bli överrumplad av att det plötsligt är slut.

Hur är din situation i dag jämfört med när du började i terapin?

– Då var jag ung och vilsen och hade en ganska destruktiv livsstil med mycket festande. På grund av prestationsångesten blev jag tvungen att ta ett uppehåll med mina studier. Efter cirka ett års terapi kunde jag återuppta studierna och är idag färdigutbildad och har jobb. Prestationsångesten, övergivenhetskänslorna och ensamheten som jag kände tidigare är väldigt långt borta i dag. Att jag känner mig mycket lugnare och tryggare tror jag beror både på terapin och det faktum att jag blivit äldre och har andra perspektiv på livet.

Vilket råd har du till andra som mår dåligt?

– Att ta sitt mående på allvar. Det är lätt att skämmas för att man mår dåligt. Man kanske tänker att det finns andra som har det mycket värre och att man själv bara har banala problem, som om man inte skulle ha rätt att må dåligt. Men jag tror att det är farligt att förminska sina egna problem.

Slutligen, varför tycker du att det är viktigt att Ericastiftelsen finns?

– Det är jätteviktigt att det finns mottagningar med olika profiler och inriktningar. Alla är inte i behov av samma typ av hjälp. Det är också jätteviktigt att det finns alternativ för dem som inte har råd med en privat psykolog. Hälsan ska inte vara en klassfråga.

Fotnot. Veronika heter egentligen något annat.

Pssst … Får vi låna en minut?

Psykisk ohälsa hos barn och unga ökar. Det finns flera orsaker till detta, varav effekter av pandemin, bristande resurser i samhället och ett otydligt samhällsansvar för barn och unga med komplexa svårigheter är några av dessa.

Vi på Ericastiftelsen gör allt vad vi kan för att förebygga och förhindra denna utveckling, bland annat genom att erbjuda kostnadsfri psykoterapi och behandling till barn och ungdomar som annars inte skulle haft råd, och genom att genomföra stödinsatser när samhället brister, till exempel krisstöd vid plötsliga dödsfall i familjen, sexuella övergrepp, våld i nära relationer och självmord/mord.

Den text du läst ovan är en del av vårt uppdrag att sprida kunskap och information om psykisk hälsa och ohälsa hos barn och unga och att vara en röst och en förkämpe för barn och unga i frågor inom ramen för Ericastiftelsens ändamål och expertis.

Våra kunskapsspridande aktiviteter är gratis för alla som vill ta del av dem. Vi gör det för att vi vill att alla barn, unga och vuxna i deras närhet ska få tillgång till kunskap för att stärka sig själva, minska fördomar och rädslor samt få kännedom om samhällsresurser och stöd de annars inte vetat om.

Du kan hjälpa oss att sprida mer kunskap. Du kan dela våra inlägg i sociala medier och sprida dem till vänner och bekanta. Och du kan stödja oss med en gåva, så att vi kan stödja fler med mer information och kunskap, kostnadsfri psykoterapi och stödinsatser.

Du kan bryta trenden - hjälp oss minska psykisk ohälsa hos barn och unga